Emelie Månsson, överläkare infektionskliniken Västmanlands sjukhus. Foto: Privat

Emeli Månsson började sin karriär som AT-läkare på Västmanlands sjukhus. Numer arbetar hon som överläkare på sjukhusets infektionsklinik, men har även ett stort forskningsintresse och disputerade förra året. Under våren och sommaren har hon tillsammans med kollegorna Anders Krifors och Mulki Rashid-Abdi på infektionskliniken undersökt förekomsten av antikroppar hos personalen på infektionskliniken.

Ungefär 15 procent hade antikroppar mot sars-cov-2 vid den första kontrollen i början av maj. Efter det gjordes nya provtagningar var tredje vecka. När studien avslutades i augusti hade 19 procent utvecklat antikroppar.

Är du överraskad av resultatet?

– Både ja och nej. Jag tror att 15 procent i maj var högre än i befolkningen i stort, vilket inte är så konstigt med tanke på att personalen har vårdat covid-patienter. Samtidigt har det inte skett någon påtaglig ökning fram till augusti. Det tycker vi talar för att det fungerade bra när rutinerna satt sig, säger Emeli Månsson och tillägger:

– Vi har hittills varit förskonade från större utbrott inom personalgrupperna.

Av dem som hade utvecklat antikroppar hade en väldigt stor andel haft bekräftad covid. Endast en av de testade personerna på infektionskliniken hade utvecklat antikroppar utan att själv ha märkt några symtom av sjukdomen.

– Det har varit omdiskuterat i vilken omfattning som asymtomatiska infektioner finns. Det kan såklart vara olika i olika grupper, men jag tror att hälso- och sjukvårdspersonal är bra på att känna efter symtom och testa sig. Och tillgången på testning har varit god i vår region för personal med symtom, säger Emeli Månsson.

Det har varit lätt att få med personalen i studien, enligt henne. I gruppen som följs finns allt från läkare till medicinska sekreterare och undersköterskor.

– Vi är ju ingen universitetsklinik, men det varit så stort engagemang och intresse för studien från alla personalkategorier på kliniken. Det är roligt.

Under året har det kommit uppgifter om att man kan identifiera T-cellssvar hos en större grupp än de som har antikroppar mot sars-cov-2.

– Tidigare har det endast gått att göra analyser av det på speciella forskningslaboratorium. Men nu har det kommit tester som är mer kommersiellt tillgängliga även om det fortfarande krävs ett bra laboratorium som utför analysen.

Emeli Månsson har fått forskningsanslag från Afa Försäkring på 940 000 kronor för att leda en studie för att ta reda på vilken roll T-cellssvar spelar för immunitet samt svara på frågan om sjukvårdspersonal löper ökad risk att insjukna i sjukdomen. Hon ska även undersöka om man kan bära på viruset trots att man har antikroppar eller T-cellssvar, och om alla kommer att få ett påvisbart T-cellssvar efter vaccination.

– Vi är jättetacksamma för tillskottet. Vi har redan vår kohort där många har lämnat PCR vid symtom och som vi följt med upprepade provtagningar med antikroppar. Nu vill vi undersöka i vilken utsträckning som det finns ett påvisat T-cellsvar, både hos dem som har antikroppar – och kanske ännu mer spännande: i vilken utsträckning det finns hos dem som inte har utvecklat antikroppar, säger hon och fortsätter:

– En annan intressant fråga som inte är klarlagd är i vilket mån ett antikroppssvar skyddar mot att bära på viruset. Kan man vara asymtomatisk bärare av virus även fast man inte är sjuk?

I oktober fick personalen lämna ett första blodprov för analys. Därefter ska gruppen lämna ett PCR-prov, som görs på egen hand, varje månad. Efter 12 månader görs ett nytt blodprov. Under studieperioden räknar Emeli Månsson med att personalen har hunnit vaccineras.

Tror du att sjukvårdspersonal löper ökad risk att insjukna?

– Jag tror det är olika, det beror på vad man har för följsamhet till hygienrutiner. Inklusive hur man uppträder utanför patientrummen, i korridorer och kanske framför allt i fikarummet.

Enligt en ny rapport från Södra sjukvårdsregionen oroar sig två av fem hälso- och sjukvårdsanställda för att insjukna i covid-19 och var fjärde uppgav att de var rädda för att dö i sjukdomen. Upplever du att det finns en stor oro bland läkare?

– Jag upplever att oron av naturliga skäl var större i början av pandemin när vi visste mycket mindre om det här viruset. På vår klinik har vi ganska låg medelålder. Vi ser väldigt svårt sjuka patienter på IVA, men de är äldre än vad vi är. Så jag tror egentligen inte så många hos oss är rädda för att dö av corona, men vi har väldigt stor respekt för den här sjukdomen och vet hur illa utfallet kan bli.

Hur har hösten varit hos er på sjukhuset i Västerås?

– Det har varit en tuff andra våg med många tragiska dödsfall. Trycket på sjukvården har varit högt och konstant de senaste veckorna. Det finns också en oro och ångest för vad som ska hända om inte smittspridningen minskar, säger hon och fortsätter:

– Alla är trötta på covid, både ute bland befolkningen och på sjukhuset. På infektionskliniken och inom intensivvården kände vi att det fanns en större förståelse från andra delar av sjukhuset under den första vågen. Konfronteras man inte dagligen med svårt sjuka covidpatienter, vill man gärna att allt ska rulla på som vanligt. Men vi mäktar inte med det.

 

 

13 projekt får finansiering

Afa Försäkrings forskningsområden har valt att finansiera 13 projekt som på olika sätt undersöker effekterna av den pågående pandemin. Det handlar bland annat om hur organisatoriska förändringar som till exempel varsel och permitteringar i spåren av coronakrisen påverkar psykisk hälsa och sjukskrivning, återhämtning och rehabilitering efter covid-19, teamarbete på distans och sjukfrånvaron hos handelsanställda under pandemin. Läs mer om projekten här.