Målet med överenskommelsen är att snabba på regionernas och kommunernas omställning till nära vård. Totalt handlar det om 6,8 miljarder kronor som fördelas på fyra områden:

  • Utveckling av den nära vården med fokus på primärvården
  • Goda förutsättningar för vårdens medarbetare
  • Insatser inom e-hälsa
  • Förstärkning av ambulanssjukvården

3,2 miljarder kronor går till arbetet med den nära vården med fokus på primärvården. Av dessa medel avsätts 2,4 miljarder till regionerna och 750 miljoner till kommunerna.

200 miljoner kronor av regionernas pengar öronmärks för arbetet med att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården.

– I dag är det bara en av fyra som anger att de har en fast läkarkontakt på sin vårdcentral. Andelen är högre bland personer med kroniska sjukdomar, vilket är naturligt och bra – men siffran är ändå alldeles för låg, sa socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff på fredagen.

För att snabba på arbetet har regeringen och SKR också kommit överens om ett mål. Vid utgången av 2022 bör hälften av befolkningen ha en namngiven fast läkarkontakt i primärvården. Bland personer som bor på äldreboende bör minst 80 procent ha en namngiven fast läkarkontakt.

– Dessutom är vi överens om att betydligt fler än i dag bör få träffa samma läkare eller samma vårdpersonal som man träffade vid sitt senaste besök. Med andra ord att kontinuiteten helt enkelt ska upp – för att vi vet att det ökar tryggheten och kvaliteten i vården, sa Lena Hallengren.

Regeringen avsätter också 3,3 miljarder för att stärka medarbetarna i vården. Pengarna ska gå till att utveckla förutsättningarna på arbetsplatserna samt utbilda bland annat specialistsjuksköterskor. Enligt överenskommelsen ska regionerna också förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas allmäntjänstgöring (AT) och specialisttjänstgöring (ST) för att säkerställa att den långsiktiga tillgången till läkare ökar. Bland annat ska regionerna göra en planering av antalet AT-tjänster för 2022-202 som ska redovisas senast den 15 augusti i år.

Beskedet välkomnas av Sveriges yngre läkares förening (Sylf):

– Vi i Sylf har efterfrågat ett fastställt antal tjänster som motsvarar i snitt en ökning om nära 100 per år, vilket vi inte ser här. Men det här är väldigt lovande och vi kommer följa utvecklingen som kommer mycket noga. Vi är särskilt positiva till att se att de regioner som tidigare har utbildat ett lågt antal AT-läkare i förhållande till befolkningen kommer behöva ta ett ännu större ansvar, skriver Madeleine Liljegren, ordförande för Sylf, i ett mejl till Läkartidningen.

I överenskommelsen ingår också 200 miljoner som ska gå till digitalisering och e-hälsa, samt 85 miljoner som ska förstärka ambulanssjukvården.