I slutet av januari meddelade regeringen och Sveriges Kommuner och regioner att man ingått i en överenskommelse för att utveckla den nära vården. Ett av målen är att hälften av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt vid utgången av 2022.

Samtidigt pekar Distriktsläkarföreningen på att regionerna tycks ha dålig koll på hur bemanningen ser ut och att detta gör det svårt att planera och dimensionera primärvården framåt.

När föreningen under hösten skickade en enkät till landets regioner med frågor om tillgången till läkare i primärvården återkom endast 10 av 21 regioner med svar.

Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen, menar att en förklaring är att regionerna helt enkelt inte riktigt vet hur kompetensförsörjningen ser ut.

– Jag tror att regionerna har dålig koll, och att det oftast inte finns någon hos regionerna som samlar och analyserar den här typen av data. Det har varit svårt att veta vem man ska fråga och vi har blivit bollade fram och tillbaka av en del regioner. Andra har inte svarat överhuvudtaget.

Syftet med enkäten har bland annat varit att försöka ta reda på antalet ST-läkare i allmänmedicin, hur många specialister som är nära pensionsåldern samt hur många specialister i allmänmedicin som faktiskt arbetar i regionerna, inklusive hos privata utförare.

Vad gäller den sistnämnda frågan har endast 7 av de 10 regionerna i enkäten återkommit med svar.

Varför är det viktigt att veta exakt hur många specialister i allmänmedicin som finns?

– Ska alla invånare få en fast läkare behöver man också veta hur många som arbetar. I bästa fall kan man få veta hur många som är specialister, eller hur många huvuden som jobbar. Men alla läkare jobbar inte i direkt kliniskt arbete med patienter. Det finns andra funktioner inom utbildning, forskning och chefskap, men man måste veta hur många som finns i kliniskt arbete.

Marina Tuutma fortsätter:

– Vet man inte vad har, då vet man heller inte hur många man behöver. Det måste man också ha med sig när man ska dimensionera uppdraget.

En annan siffra som Distriktsläkarföreningen har haft svårt att få fram är hur stor andel av budgeten som viks till primärvården.

– Det är vilda västern. Det finns ingen gemensam uppfattning om vad som ska ingå i primärvård. Det måste man börja definiera. I dag är det väldigt olika och det gäller även fast läkarkontakt. Om man inte har definierat primärvård och vilka delar som ska ingå i budgettabellen då har man också väldigt svårt att jämföra regioner.

Vad är din uppmaning till regionerna när det gäller kompetensförsörjningen i primärvården?

– Första steget för att kunna dimensionera primärvården är att regionerna måste ha stenkoll på hur många specialister i allmänmedicin som finns, hur många heltidstjänster det är samt hur många patienter läkarna ansvarar över. Det här behöver man inte bara kunna göra för sina egna offentliga verksamheter utan för hela primärvården, inklusive de privata utförarna.

Läs mer:

Regeringen och SKR: Varannan svenska ha fast läkare nästa år

Primärvårdsreform klubbad i riksdagen