Under pandemin har arbetsmiljön varit starkt i fokus i flera branscher. Det gäller inte minst inom vård och omsorg där frågor om skyddsutrustning och arbetsbelastning varit högst aktuella under 2020. Detta har inte gått obemärkt förbi hos Arbetsmiljöverket.
»Att pandemin ställt sjukvården på större prov än tidigare i modern tid är nog de allra flesta överens om. Det har handlat om både smittrisker och arbetsbelastning«, skriver Peter Burman, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket i ett mejl till Läkartidningen.
Trots det minskade antalet 6:6a-anmälningar om bristande arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården under förra året, enligt statistik som Läkartidningen begärt ut. Totalt gjordes 32 anmälningar från skyddsombud vid sjukhus, primärvård och öppenvård. Det kan jämföras med 2019 då 46 anmälningar kom in till Arbetsmiljöverket.
Samtidigt har antalet ärenden om skyddsstopp – det vill säga när ett skyddsombud begär stopp för arbetet eftersom arbetstagarna utsätts för fara – ökat kraftigt. Under 2020 fick Arbetsmiljöverket in 70 ärenden om skyddsstopp från verksamheter inom vård och omsorg samt sociala tjänster. Året innan var det bara 16 ärenden.
Enligt Peter Burman är det för tidigt att dra några slutsatser av förändringarna i antalet anmälningar och skyddsstopp. Mer analys behövs, menar han.
»Att skyddsombudsframställningarna från sjukvården inte når samma nivå som under 2019 betyder inte att arbetsmiljön haft en undanskymd roll i sjukvården. Skyddsombudsstoppen och tillbudsanmälningarna har ökat markant inom vård och omsorgssektorn under 2020. Mycket har varit relaterat till smittrisker i samband med pandemin«, skriver han.
Christina Sjöberg, huvudskyddsombud för Västra Götalands läkarförening, menar att pandemin sannolikt har medfört undanträngningseffekter när det gäller skyddsombudens arbete.
– Det har varit ett väldigt stort fokus på skyddsutrustning, smitta, arbetsbelastning och arbetstider. Det gör ju att andra saker som till exempel lokaler, IT-system och sådant har fått stå tillbaka för covidfrågorna.
Ett exempel på en sådan mer akut fråga från Västra Götaland är att läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset har genomfört skyddsronder för att ta reda på hur mycket IVA-läkarna arbetat under pandemin.
Tror du att den här undanträngningseffekten kan ha bidragit till att antalet 6:6a-anmälningarna minskat något 2020?
– Ja, det tror jag. Vanligtvis har vi frågor som vi jobbar lite mer långsiktigt med och driver gentemot arbetsgivaren under en längre period. Det är en process där det så småningom blir en 6:6-anmälan om inget händer. Sådant har kommit på paus eftersom det varit så mycket annat som krävt mer akuta åtgärder.
Christina Sjöberg fortsätter:
– Arbetsmiljön på akutmottagningar och frågan om överbeläggningar är väl ett annat typexempel på sådant som skyddsombuden kanske inte hunnit med på samma sätt nu under pandemin.
Läs också:
Fler larmar om dålig arbetsmiljö i vården
(uppdaterad 2021-02-24)
