Under 2020 tog Löf emot cirka 17 400 anmälningar om vårdskador. Det är en minskning med cirka 3 procent jämfört med 2019. Det är första gången på över 10 år som antalet anmälningar är färre jämfört med föregående år.

– Senaste gången det hände var 2007. Då hade vi färre anmälningar än 2006. Annars har det från och med 2008 och framåt ökat varje år ända fram till nu, säger Pelle Gustafson, chefläkare vid Löf, till Läkartidningen.

Förklaringen till nedgången är pandemin och att mycket elektiv vård blev uppskjuten under förra året.

– Om vi bara tittar på de tre områdena kirurgi, ortopedi och öron-näs-hals så är det 700 färre anmälningar 2020 jämfört med 2019. Som vi ser det kan den här nedgången helt och hållet förklaras av den omställning som vi gjorde i svensk sjukvård till följd av pandemin.

Ungefär 100 anmälningar som kom in till Löf under 2020 relaterar på något sätt till covid-19.

– Ungefär hälften av de anmälningarna handlar om vård för covid-19, och ungefär hälften handlar om uppskjuten vård.

Men trots att den ökande trenden vad gäller antal anmälningar är bruten finns det saker som känns igen från tidigare år.

Ett exempel är skillnaderna vad gäller vilka skadetyper som dominerar inom olika delar av sjukvården. Inom sjukhusvården är det fortfarande vanligast med vårdrelaterade infektioner och skador i samband med operation, medan den vanligaste skadetypen inom primärvården är diagnostiska fel och misstag.

– Det mönstret ser vi tydligt också i siffrorna för 2020.

Ett annat mönster som ser ut att ligga fast är, enligt Pelle Gustafson, att de allra allvarligaste vårdskadorna med de allvarligaste konsekvenserna fortsätter att minska.

Ska man tolka det som att vården blivit bättre på att undvika de allra värsta vårdskadorna?

– Ja, det finns nämligen andra datakällor som säger samma sak. Till exempel Sveriges Kommuner och regioners markörbaserade journalgranskningar. Där ser man också hur de allvarligaste skadorna tenderar att sjunka undan. Tittar man i graviditetsregistret så ser man att de allvarligaste bristningarna i samband med förlossning också sjunker undan.

Pelle Gustafson fortsätter:

– Det går inte att säga att detta gäller för precis vartenda område, men om man ser det i många olika datakällor så är tolkningen att vården håller på att bli bättre på att antingen undvika att dessa skador ens uppstår, eller att man om skadan uppstår förstår det i tid och ser till att begränsa konsekvenserna av den.

I cirka 43 procent av de ärenden som Löf beslutade om 2020 erhöll patienten ersättning. Totalt betaldes drygt 624 miljoner kronor ut till patienter och efterlevande under förra året.