– Att sjukhuset lämnar förstärkningsläge och övergår till stabsläge innebär att man närmar sig en mer normal drift genom att en del av den centrala styrningen minskar. I stabsläge kan sjukhuset dock snabbt möta en eventuell ökning av covid-19, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Karolinska universitetssjukhuset har befunnit sig i förstärkningsläge sedan den 19 november förra året. Då vårdades 136 patienter med covid-19 inom slutenvården på sjukhuset, varav 19 inom IVA.

I dag vårdas 76 patienter med covid-19 på sjukhuset, inklusive intensivvård.

– Covid-19 är inte över och sjukdomen kommer att förbli en viktig del av Karolinska universitetssjukhusets uppdrag under överskådlig tid. Samtidigt är det viktigt att vi hanterar vårdbehovet för alla andra patienter – detta för att säkra sjukvård som inte kan anstå och ska kunna utföras i tid, säger Björn Zoëga.

Tre beredskapslägen

Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:

  • Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
  • Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
  • Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Källa: Socialstyrelsen