Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten landade försäljningen av antibiotika på 237 recept per 1 000 invånare förra året. Det kan jämföras med 286 recept per 1 000 invånare år 2019, och motsvarar en minskning med 17 procent.
Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är tydligast hos barn upp till sex år där det handlar om en nedgång på 44 procent.
Försäljningen av antibiotika har minskat lite varje år de senaste tio åren – men förklaringen till att minskningen var så kraftig i fjol är troligen coronapandemin.
– Den minskade försäljningen av antibiotika på recept beror sannolikt bland annat på den fysiska distanseringen och smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin, som har medfört en minskad spridning även av andra infektioner, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Försäljningen av luftvägsantibiotika minskade med 28 procent jämfört med föregående år. Antibiotika som oftast används mot urinvägsinfektioner hos kvinnor gick ner med 5 procent, och antibiotika mot hud– och mjukdelsinfektioner minskade med 10 procent.
Antibiotikaanvändningen har minskat i samtliga 21 regioner. Men statistiken visar att det fortfarande är stora skillnader. Skåne låg förra året högst med 261 recept per 1 000 invånare, vilket kan jämföras med Västerbotten där försäljningen var lägst med 201 recept per 1 000 invånare.
Skåne och Gotland var de enda regionerna som inte klarade Stramas nationella mål på 250 recept per 1 000 invånare inom öppenvården. Året innan var det bara två regioner – Västerbotten och Jämtland – som klarade målet.
– Det är positivt att se en så stor minskning i alla regioner och att nästan alla når Stramas 250-mål. 2020 var förstås ett mycket speciellt år, men vi ser inga tecken på att de som verkligen behövt antibiotika inte fått detta förskrivet, säger Malin Grape.
Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) är ett nätverk som bedriver arbete mot antibiotikaresistens på både lokal och nationell nivå.
