Två fall som ligger hos en åklagare i Malmö kan få principiell betydelse. Som Läkartidningen berättat handlar det om två skånska läkare som Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) åtalsanmält efter att de »spontant och på eget initiativ« informerat Ivo om läkare de haft som patienter. Om den behandlande läkaren larmar tillsynsmyndigheten kan det leda till att legitimerad vårdpersonal inte vågar söka sjukvård, menar Ivo som anser att läkarna kan ha begått ett brott när de brutit mot sin tystnadsplikt. Myndigheten anser en läkares tystnadsplikt och patientsekretessen väger tyngre än patientsäkerheten.

Läkarförbundet håller med. Patientsekretess och tystnadsplikt är en viktig princip såväl juridiskt som etiskt. Om överträdelsen är så allvarlig att den ska leda till åtal och straffpåföljd för brott mot tystnadsplikt är mer osäkert, menar Läkarförbundet. I 20 kap 3 § brottsbalken anges följande om brott mot tystnadsplikt:

»Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar«.

Torsten Mossberg är ordförande i Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd.

Flera av Läkartidningens läsare har dock reagerat på att man som läkare ska bryta patientsekretess om en patient kan vara en fara i trafiken, men alltså inte om någon kan vara en fara i sitt yrke. Läkartidningen har frågat Torsten Mossberg, som sitter med i Läkarförbundets förbundsstyrelse och är ordförande i förbundets Etik- och ansvarsråd, för att få mer vägledning.

Hur bör man agera när man har en läkare som patient som kan utgöra en patientsäkerhetsrisk?

– Som facklig förtroendevald och etikordförande tänker jag mest på patientens väl och inte i första hand på patientsäkerhet, trots att jag har min bakgrund på Socialstyrelsen, säger Torsten Mossberg som tidigare har varit chef för myndighetens tillsynsenhet i Mellansverige.

– Jag tänker: Hur kan man bäst kan hjälpa individen – läkaren som söker hjälp – på bästa sätt?

Torsten Mossberg påpekar att både Word Medicial Association (WMA) och Läkarförbundet har etiska regler som berör situationer då kollegor blir sjuka. I Läkarförbundets etiska regler står det till exempel att »Läkaren ska söka vård vid sjukdom som kan påverka yrkesutövningen samt vid sådan sjukdom hos kollega stödja kollegan att söka vård«. Där står det även att »Läkaren ska iakttaga tystlåtenhet om all information rörande enskild patient, såvida det inte äventyrar patientens väl«.

– I regeln finns ett sorts kryphål i formuleringen »såvida det inte äventyrar patientens väl«. Och då kan man fundera på vad som gynnar patienten bäst i det här sammanhanget, säger Torsten Mossberg.

Han anser att en anmälan till tillsynsmyndigheten äventyrar patientens väl.

Däremot tycker han att man kan försöka få kontakt med läkarens arbetsgivare – men inte bakom ryggen på sin patient.

– Det är svårt. Men kanske kan det ske genom en sjukskrivning eller ett möte där man diskuterar de här problemen. Men det är inte heller bra att gå till arbetsgivaren och skvallra. Det bästa tycker jag är att försöka ordna ett gemensamt möte med arbetsgivaren och patienten där man tillsammans diskuterar framtiden, säger Torsten Mossberg.

Kerstin E Eriksson, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, har beskrivit frågan som principiellt viktigt. Att det handlar om vad som väger tyngst – tystnadsplikten eller patientsäkerheten. Håller du med?

– Ja, det blir väldigt intressant att se vad juristerna kommer fram till, säger Torsten Mossberg.

Ärendet ligger just nu hos en åklagare i Malmö, som ska utreda om de två läkarna i Skåne har begått ett brott mot tystnadsplikten. När beslutet kommer är ännu oklart.

BROTT MOT TYSTNADSPLIKT OCH SKYLDIGHET ATT ANMÄLA

Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 1 §:

»Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.«

Patientsäkerhetslagen 3 kap 7 §:

»En vårdgivare ska snarast anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.«

Brottsbalken 20 kap 3 §:

»Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar. Lag (1980:102)

Patientsäkerhetslagen 7 kap 29 § 2 st:

»Om hälso- och sjukvårdspersonal är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet, ska Inspektionen för vård och omsorg, om inte annat följer av 9 kap. 17 §, göra anmälan till åtal.«