I rapporten, som bygger på markörbaserad journalgranskning, jämförs skadefrekvensen hos covidpatienter under mars till och med juni förra året, med skadefrekvensen hos patienter i övrig slutenvård under samma period.
Totalt har 1 529 slumpvis valda covidvårdtillfällen granskats, vilket motsvarar ungefär 7 procent av alla sådana slutenvårdstillfällen som registrerats i Sverige under den aktuella perioden.
Till skillnad från tidigare granskningar har man den här gången avstått från att bedöma om det rört sig om en undvikbar skada. Detta eftersom den snabba utvecklingen av kunskap gjort det i det närmaste omöjligt att bedöma om en skada vid tiden för vårdtillfället var undvikbar eller inte.
Granskningen visar att 18 procent av covidpatienterna drabbades av en eller flera skador under sin tid på sjukhus. Skadefrekvensen var därmed nästan dubbelt så hög som hos övriga patienter som granskats under samma period – där drabbades knappt 10 procent av skador.
Trycksår och vårdrelaterade infektioner var de vanligaste skadorna hos såväl covidpatienter som fått intensivvård som hos dem som inte fått det. Skadefrekvensen var dock fyra gånger högre hos dem som vårdats på IVA. Här fick hälften av de 240 granskade patienterna en eller flera skador.
Andelen covidpatienter som fick vårdrelaterade infektioner på IVA var också mycket högre än för andra patienter som vårdades på IVA.
– Den höga andelen skador hos covidpatienterna beror sannolikt till stor del på att sjukhusvårdade patienter med covid-19 är mycket svårt sjuka och vårdas under längre tid, säger Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet och huvudansvarig för rapporten.
– Ett viktigt fynd är att det inte dykt upp några nya typer av skador, utan det är tidigare beskrivna skadetyper som vi till stor del vet hur man ska förebygga. Det är positivt, fortsätter han.
Enligt Hans Rutberg kan det vara så att vårdpersonal inte har kunnat följa de riktlinjer som finns fullt ut. Något som han påpekar är fullt förståeligt i ett läge med en helt ny sjukdom och där man i vissa fall tredubblat antalet intensivvårdsplatser och introducerat mycket ny personal.
– Man har kanske inte haft den tid till förfogande som man behöver för att arbeta med det här. Det är viktigt att de medarbetare som jobbar med covidpatienter får bra introduktion och tid att jobba enligt de etablerade metoder som finns för att förebygga skador.
Enligt granskningen avled var åttonde covidpatient under vårdtiden och bland dem som intensivvårdats handlar det om så många som var fjärde. Dödligheten minskade över tid – sannolikt på grund av att förståelsen av sjukdomsförloppet ökat kraftigt under den aktuella perioden. Det var särskilt tydligt hos intensivvårdade patienter och bekräftar resultaten av tidigare studier och rapporter.
Skadefrekvensen låg kvar på samma höga nivå under hela perioden, men Hans Rutberg utesluter inte att det skett en förbättring även på den fronten.
– Kanske har en del skador minskat i antal under hösten därför att man har haft bättre tid att planera än vad man hade under våren.
Även det faktum att patienter under hösten i ökad utsträckning fått syrgas med högflödesgrimma i stället för respiratorvård skulle kunna tala för färre skador, enligt Hans Rutberg.
– Det skulle kunna vara fallet när det gäller ventilatorassocierade pneumonier. Även förekomsten av trycksår borde kunna minska när patienter slipper sövas ned för respiratorvård. Vakna patienter som ligger i bukläge med syrgas med högflöde i stället kan ju röra sig själva när de känner att det gör ont, säger han och fortsätter:
– Vi hoppas kunna fortsätta granskningen så att vi kan se om den förbättring vi såg i dödlighet under våren fortsatt under hösten, och om kanske även skadefrekvensen minskat.
Ta del av den fullständiga rapporten, eller av en kortversion.
