Den första delen i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, som Socialstyrelsen presenterade på fredagen, innehåller bland annat uppgifter om symtom, prognos, behandling, begränsningar i aktivitet och information om rehabilitering för diagnoserna.
– Med den här första delen vill vi ge en sammanställning av kända symtom och påverkan som covid-19 kan ha på personers hälsa samt ge läkare stöd att beskriva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar till följd av sjukdomen, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, i ett pressmeddelande.
Han betonar att mycket forskning pågår. Beslutsstödet kommer därför att behöva uppdateras.
– Kunskapen om covid-19 är ännu begränsad och beslutsstödet behöver användas mot denna bakgrund. I dagsläget känner vi inte fullt ut till alla konsekvenser av sjukdomen och det finns en osäkerhet om exempelvis prognos och varaktighet av olika aktivitetsbegränsningar.
Senare i vår ska nästa del av beslutsstödet komma. Det ska bli en vägledning för sjukskrivning med flera exempelfall och information om vilka sjukskrivningslängder som kan bli aktuella. Thomas Lindén påpekar dock att det i slutändan alltid är läkaren som gör en individuell bedömning.
Socialstyrelsen har även tagit fram statistik över heltidssjukskrivningar till följd av covid-19. Den bygger på data där första sjukskrivningsdagen infallit mellan den 14 mars och den 30 september 2020.
Totalt hade nästan 21 500 personer sjukskrivits mer än 14 dagar. Knappt två tredjedelar var kvinnor. Över 80 procent hade inte vårdats på sjukhus.
Knappt 6 procent var sjukskrivna heltid i tolv veckor eller mer. I den gruppen var det en större andel män som vårdats på sjukhus; 66 procent mot 34 procent kvinnor.
I statistiken ingår personer med covid-19 som sjukskrivningsorsak, liksom personer med andra orsaker men där sjukskrivningen påbörjats i anslutning till ett positivt covid-19-test.
– Det är inte så enkelt att sammanställa statistik på området och vi har här behövt använda data från flera olika källor. Alla testades ju inte heller initialt och fick därför inte en diagnos. Därför finns det säkerligen stora mörkertal, men vi hoppas att den statistiken kommer att bli mer fullständig framöver, säger Anna Bennet Bark, enhetschef för statistikservice.
Här finns Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd:
Covid-19 (inkl de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling)
Postinfektiöst tillstånd efter covid-19
Läs även:
Läkare med långtidscovid publicerar kunskapsöversikt
Stödgrupp vill se nationella riktlinjer
Helhetsgrepp ska ge svar om långtidssjuka
