Under förra året återkallade Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 36 läkares legitimationer. Ytterligare 19 läkare fick indragen eller begränsad förskrivningsrätt och 22 läkare fick prövotid – en sorts treårig villkorlig dom beträffande återkallelse av legitimation.

2019 rapporterade Läkartidningen att en fördubbling av antalet återkallade läkarlegitimationer skett mellan 2017 och 2018. 2018 återkallades legitimationen för 24 läkare. 2019 steg siffran till 31, vilket då var det högsta antalet sedan patientsäkerhetslagen trädde i kraft 2011. Förra året slogs alltså det rekordet (se grafik).

Det är däremot oklart om ökningen beror på att det blivit fler riskindivider bland läkarna eller om att benägenheten att anmäla riskindivider har ökat.

Under 2020 kom det in ovanligt många ärenden totalt sett för samtliga yrkeskategorier: 324 stycken (dessutom fanns det vid årets start 134 pågående ärenden). Det är cirka 80 fler inkomna ärenden jämfört med föregående två år. De flesta gällde återkallelse av legitimation eller prövotid. Drygt två tredjedelar av de inkomna ärendena kommer från Inspektion för vård och omsorg (Ivo). 238 ärenden avgjordes av HSAN under året.

HSAN får inte ta upp ärenden på eget initiativ, utan är bundna av de inkomna anmälningarna. Majoriteten kommer från Ivo som tidigare uppgett att de i sin tur fått in en ökad mängd anmälningar från framför allt vårdgivare och apotek de senaste åren. En förklaring till det kan vara att Ivo har satsat mer på att informera om skyldigheterna att anmäla riskindivider, bland annat i möten med chefläkare. En annan faktor som kan påverka är att det sedan 2017 går att göra en webbanmälan till Ivo, vilket förenklat processen. Ytterligare en förklaring som Ivo tidigare har uppgett är den ökade mängden hyrpersonal i sjukvården.

Även fler sjuksköterskelegitimationer drogs in under förra året, jämfört med 2019. Den vanligaste grunden för återkallelse av legitimation totalt sett för samtliga yrkeskategorier var att personen i fråga själv hade begärt det. 40 procent av legitimationerna återkallades av det skälet. Näst vanligast var olämplighet, följt av allvarlig brottslighet. Drygt 10 blev av med legitimationen för att den beslutade prövotidsplanen inte hade följts.

När det gäller prövotider för läkare har den tidigare uppåtgående trenden däremot avstannat efter 2018, och de senaste två åren syns en minskning. 22 läkare fick prövotid under 2020, vilket är något färre än tidigare år.

Den vanligaste grunden för prövotid totalt sett för samtliga legitimationsyrken var sjukdom eller annan liknande omständighet som gör att personen inte kan utöva sitt yrke tillfredställande. Den stod för cirka 60 procent av fallen. Näst vanligaste skälet till prövotid var oskicklighet, tätt följt av brottslighet i eller i samband med yrkesutövningen.

När patientsäkerhetslagen trädde i kraft 2011 försvann möjligheten att ge en läkare en varning eller erinran. Återkallade legitimationer och prövotider lyftes i stället fram som centrala åtgärder för att få bort riskindivider. Före 2011 fanns endast prövotid utan prövotidsplan, men med patientsäkerhetslagen kopplades prövotiden till en treårig individuell prövotidsplan. Om läkaren struntar i att följa planen, kan HSAN fatta beslut om att legitimationen ska återkallas.

Med patientsäkerhetslagen ökade också vårdgivarnas ansvar. De är skyldiga att larma Ivo om anställda som kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. I och med den nya lagen blev även apotekspersonal skyldig att höra av sig till Ivo när en läkare skriver ut läkemedel på ett sätt som strider mot praxis.

 

Läs också:

Rekordmånga återkallades legitimationer förra året

Fördubbling av antalet återkallade läkarlegitimationer

Fler legitimationer dras in på grund av olämplighet

Prövotiden effektivt för missbruksproblem

Kraftig ökning av antalet prövotider

HSAN efterfrågar fler åtgärder för riskindivider

Ny patientsäkerhetslag klubbad

HSAN:s ordförande bekymrad över »kryphål« i lagen

PRÖVOTID – SÅ FUNKAR DET

Beslut om prövotid kan fattas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd på dessa grunder:

  • Oskicklighet vid yrkesutövningen som kan befaras påverka patientsäkerheten.
  • Brott som begåtts i eller utanför yrkesutövningen som är ägnat att påverka förtroendet för yrkesutövaren.
  • Yrkesutövaren har uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot någon föreskrift av väsentlig betydelse för patientsäkerheten.
  • Sjukdom eller någon annan liknande omständighet som innebär att det kan befaras att yrkesutövaren inte kommer att kunna utöva yrket tillfredsställande.
  • Yrkesutövaren kan befaras vara olämplig på grund av andra omständigheter.

Ivo utövar tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal som har fått en treårig prövotidsplan efter beslut från HSAN.

HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

HSAN

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en myndighet som prövar prövotid, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården, indragning eller begränsning av förskrivningsrätt och ny legitimation eller annan behörighet.

Det sker efter anmälan av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) eller efter ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern har rätt att göra anmälan.

Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter, som utses av regeringen och sitter i tre år.

Källa: HSAN