Till hösten börjar de första studenterna den nya sexåriga läkarutbildningen, och i juli går startskottet för den nya BT-tjänsten som inleder läkarnas specialiseringstjänstgöring. Men det har tagit tid att få alla pusselbitar på plats, trots att både starten på BT och den nya läkarutbildningen skjutits fram. Många, däribland Läkarförbundet, Svenska läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och regioner, har efterlyst besked om vilka övergångsregler och föreskrifter som ska gälla. Ute i regionerna har de BT-ansvariga otåligt stått och stampat för att komma igång.

De sista efterlängtade pusselbitarna har varit Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring, där BT ingår, samt målbeskrivningar som anger vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att få bevis om godkänd bastjänstgöring och specialistkompetens. Nu har Socialstyrelsen publicerat dokumenten på sin webbplats.

– Äntligen! En mycket viktig sista del i reformeringen av läkarutbildningen har nu kommit på plats för att regionerna ska kunna vara väl förberedda då föreskrifterna träder i kraft den 1 juli i år, säger Hans Hjelmquist, ordförande för Svenska läkaresällskapets delegation för utbildning, i ett pressmeddelande.

Reformeringen av läkarutbildningen har varit en riktig långbänk. 2010 började utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen, bland annat eftersom den inte levde upp till EU:s regelverk. För tio år sedan fick Stefan Lindgren, professor i medicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet, i uppdrag att utreda en ny utbildning.

Stefan Lindgren föreslog, som bekant, att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i över 40 år, ska slopas. Några år senare fick Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering. Resultatet blev den obligatoriska bastjänstgöringen (BT).

Socialstyrelsens föreskrifter gick ut på remiss våren 2020 och planen var egentligen att de skulle träda i kraft förra sommaren, men starten för bastjänstgöringen sköts upp ett år på grund av covid-19. I december 2020 beslutade regeringen om vilka övergångsbestämmelser som ska gälla mellan det gamla och det nya systemet.

Läs mer:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring 2021

Läkarnas specialiseringstjänstgöring: Målbeskrivningar 2021

Övergångsbestämmelser:

Ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen

Ändring i patientsäkerhetsförordningen

Läs också:

Beslut om BT-regler skjuts fram

Läkarförbundet i huvudsak positivt till nya föreskrifter

Socialstyrelsen tjuvstartar med BT-föreskriften

Läkarförbundet: Vi behöver övergångsregler

LÅNG VÄG TILL NY LÄKARUTBILDNING

  • 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
  • 2011 startas en utredning ledd av Stefan Lindgren.
  • 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
  • I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som har läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
  • Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
  • I april 2015, efter att förslaget legat vilande på utbildningsdepartementet i två år, skickades det ut på remiss.
  • Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
  • I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
  • 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
  • En referensgrupp får i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Förslaget lämnas till regeringen hösten 2017.
  • Februari 2018 skickas förslaget om läkares bastjänstgöring, BT, på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
  • Sommaren 2018 skickas även regeringens promemoria »En sexårig utbildning för läkarexamen« på remiss. Reaktionerna är överlag positiva, men ett starkt önskemål är att utbildningsstarten bör skjutas upp.
  • 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut. Senare kommer BT-starten skjutas upp till 2021.
  • 21 mars 2019. Regeringen beslutar att den sexåriga läkarutbildningen ska införas. Starten skjuts dock fram till höstterminen 2021.
  • November 2020 får lärosätena examenstillstånd för den nya läkarutbildningen av UKÄ.