Södersjukhuset erbjuder fler AT-platser genom nya placeringar

Storstadsregionerna får ofta kritik för att de utbildar få AT-läkare sett till befolkningsmängd. I Stockholm har det, trots politisk vilja, gått trögt att utöka AT-platserna. Enligt Region Stockholm har verksamheterna svårt att ta emot fler AT-läkare på grund av bristen på handledare, tid och lokaler. Målet är 300 platser. Det är fortfarande inte nått, men sedan 2017 har antalet platser ökat från 226 till 246 platser år 2021. I år utökar Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus sina AT-block i samverkan med psykiatrin och primärvården. Södersjukhuset går från 48 AT-läkare till 60.

– Jag tror vi är det enskilda sjukhus i Sverige som har flest AT-läkare, säger AT-chefen Fredrik Larsson.

För att kunna ta emot ytterligare 12 AT-läkare har Södersjukhuset inventerat sina resurser. Då har de upptäckt att flera kliniker – som exempelvis barn och infektion – inte har AT-läkare, trots att man både kan och vill ha det. Det har lett till att man nu testar nya kortplaceringar där.

– Vi behövde hitta andra lösningar än sedvanlig tjänstgöring för att få in alla. Vi nyttjar sjukhusets storlek till dess fördel genom att placera AT-läkare inom alla verksamheter som är lämpliga enligt Socialstyrelsens föreskrift och där AT-läkarna själva önskar vara, säger Fredrik Larsson.

Infektionsplaceringarna startade nyligen och de första AT-läkarna börjar snart på barnkliniken som ett pilotprojekt. Alla AT-läkare får inte exakt samma schema eller placeringar. AT-ledningen försöker ta hänsyn till individuella önskemål och skräddarsyr lösningar. Det innebär att någon kan få vara två veckor på barnakuten under akutplaceringen, medan en annan är två veckor på infektionskliniken under intermedicinplaceringen.

Utökningen är en del av ett förändringsarbete som Södersjukhusets AT-organisation driver sedan ett år tillbaka.

– Anledningen är att vi vill ta stort ansvar för den köproblematik som finns. Men även att vi vill göra saker mycket bättre, säger Fredrik Larsson.

– Vi vill bli det bästa AT-valet i Region Stockholm. Vi vill erbjuda en riktigt bra AT där AT-läkarna trivs och får lära sig saker och sedan stannar kvar i vårt sjukvårdsområde, tillägger Lina Sjödin, som är övergripande studierektor.

Ett långsiktigt mål är att minst 10 procent av nyrekryteringarna ska bestå av AT-läkare. Ett annat är att skapa en tydligare röd tråd genom hela tjänstgöringen. I stället för tre separata block är strävan att väva ihop slutenvård, primärvård och psykiatri och skapa en löpande formaliserad utbildning av hög kvalitet.

– Vi har även mer kontakt med läkarna inom psykiatrin och primärvården nu, och de deltar mer aktivt i vårt AT-råd, säger Fredrik Larsson som även skriver ett veckobrev varannan vecka för att skapa en gemenskap.

Han och Lina Sjödin pekar ut lyhördhet och att ta vara på AT-läkarnas driv som avgörande. Förändringsarbetet utgår från AT-läkarna själva, som sedan ett år tillbaka ska göra var sitt förbättringsprojekt under en eller två veckor.

– AT-läkarna är en fantastisk tillgång för sjukhuset. Det är de som går runt på de flesta avdelningarna på sjukhuset och kommer med ny energi och nya ögon, säger Lina Sjödin som själv gjort sin AT på sjukhuset.

Förbättringsprojekten är också viktiga för att stärka AT-läkarnas roll och synliggöra dem som individer. Många av verksamheterna har saker som de vill få gjorda och AT-läkarna har tiden och viljan att göra dem.

– Då blir AT-läkarna mer än en rad i schemat. Man kan både öka deras inflytande över arbetsmiljön och använda dem till viktiga förändringar i kliniken, säger Lina Sjödin.

En AT-läkare har till exempel gjort en introduktionsguide för underläkare på akutmottagningen. Den har redan varit till stor hjälp även för ST-läkare och andra underläkare.

Fredrik Larsson tycker en annan viktig poäng med förbättringsarbetet är att visa de unga läkarna att det är möjligt att påverka och förändra saker.

– Som junior läkare känner man ofta att man har en mindre grad av påverkan på sin arbetsmiljö än man har som senior läkare. Vi försöker skapa ett litet forum för att visa att det går.

En uttalad målsättning är att klättra rejält i den AT-ranking som Sveriges yngre läkares förening (Sylf) gör varje år. Storsjukhusen i Stockholm brukar annars hamna i nedre halvan av Sylf-rankingen, medan mindre landsortssjukhus får högre betyg av AT-läkarna.

– Jag tror en orsak är att det är svårare att känna sig sedd och behövd på ett stort sjukhus, säger Fredrik Larsson.

Att få läkarna att känna sig sedda, unika och behövda, beskriver han som den största utmaningen – särskilt nu när de är 60 stycken på Södersjukhuset.

– Vi kan inte göra något åt sjukhusets storlek. Men vi kan arbeta med andra verktyg för att AT-läkarna ska känna sig mer sedda, behövda och uppskattade. Det är en viktig anledning till att vi breder ut oss över sjukhuset. Då kan vi utnyttja sjukhusets storlek till en fördel och plocka russinen ur kakan.

Oscar Berg, som gör sin AT på Södersjukhuset, är jättenöjd. Han hade flera orter att välja mellan. Att det blev Södersjukhuset beror delvis på AT-ledningen.

– Jag kände att det fanns ett bra ledarskap. Det känns som Södersjukhuset verkligen gör en ansats att göra saker annorlunda, säger han.

Oscar Bergs förbättringsarbete går ut på att förbereda AT-placeringar på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, där han även arbetade före allmäntjänstgöringen.

– I till exempel Norrtälje eller Katrineholm träffar man barn på akutmottagningen som AT-läkare, men det gör man inte på Södersjukhuset. Samtidigt finns ju ett stort barnsjukhus här. Och det visade sig att de gärna vill testa att ha AT-läkare. Nu kommer Södersjukhuset vara det enda storsjukhuset i Stockholm som kan erbjuda placering i pediatrik.

Han tycker att fler sjukhus borde ta efter Södersjukhusets modell.

– Om kliniker inte har AT-läkare, av vilken anledning är det så? Ibland finns det legitima skäl, men ibland beror det bara på att ingen har lyft frågan. Om det kan leda till fler AT-platser i Storstockholm är det toppen. Det här breddar också våra medicinska kunskaper och färdigheter, även om placeringarna är korta.

På Södersjukhuset verkar däremot taket nått.

– Vi börjar komma upp i vår maxgräns. Men vi har i samråd med studierektorer inom primärvård och psykiatrin beslutat oss för att vi vill göra den här satsningen och ta vårt ansvar i köbildningen som finns för att göra en AT, säger Lina Sjödin.