I oktober förra året meddelade Karolinska universitetssjukhuset en ny förändring av sjukhusets organisation. Antalet teman och funktioner skulle minska från elva till åtta och tanken var att minska antalet chefsnivåer, förenkla administrationen och flytta ansvar och mandat närmare vårdgolvet.
Inriktningsbeslutet mötte omgående kritik, inte minst från läkarhåll, och i november backade sjukhuset på planerna bryta ut perioperativ medicin och intensivvård (PMI) för barn från Tema barn för att i stället lägga det i sjukhusets övergripande organisation för PMI.
I övrigt ligger sjukhusets plan i stora delar fast. Samtidigt har läkarföreningen varit mycket skeptisk till de underlag som ledningen presenterat för förändringen, men också till tidpunkten för omorganisationen – mitt under brinnande pandemi.
De flesta delar i den slutsamverkan som hölls strax för jul slutade i oenighet.
En ifrågasatt sammanslagning är den mellan Karolinska universitetslaboratoriet och delar av Bild och funktion. Läkarföreningen ser inga fördelar med samgåendet, och har pekat på risker för den medicinska utvecklingen och längre beslutsvägar.
Som Läkartidningen tidigare berättat oroas man också över att sjukhuset beslutat att byta ut chefen på enheten för klinisk mikrobiologi, som ansvarar för en stor del av covid-diagnostiken i Stockholmsområdet.
Claes Ruth, funktionschef för Karolinska universitetslaboratoriet och en av de ansvariga för sammanslagningen med Bild och funktion, vill inte kommentera enskilda personalärenden. Men han bekräftar att sjukhuset söker en ny chef till klinisk mikrobiologi.
Vad gäller risker kopplade till tidpunkten för chefsbytet säger han:
– Jag tror att det är ett bra läge nu. Det blir ingen omedelbar förändring och vi kommer inte att göra chefsbytet där förrän om några månader.
En annan berörd enhet är neuroradiologin som enligt ledningens förslag också skulle hamna i den nya funktionen tillsammans med universitetslaboratoriet.
I mitten av januari skrev flera överläkare en debattartikel i Dagens Medicin där de bland annat pekade på att strokevården riskerar att påverkas negativt om neuroradiologin organiseras längre från närliggande kliniska specialiteter som neurologi och neurokirurgi.
Claes Ruth säger att just den del som berör neuroradiologi och neurointervention har varit föremål för en fördjupad utredning under hösten efter synpunkter som framkommit i samverkan.
– Vi tillsatte utredningen för att titta på synpunkterna och de problemen som lyfts, vad de grundar sig i och vilka konsekvenserna blir av olika vägar framåt. Hur vi än vrider och vänder så uppstår någon form av avigsida. Det är komplext och påverkar bemanning, infrastruktur, forskning och utbildningsfrågor, säger Claes Ruth.
Efter utredningen har också sjukhusdirektören beslutat om en justering av inriktningsbeslutet som innebär att neurointervention i stället ska flyttas till Tema Hjärta, Kärl och Neuro. Innan överflyttningen kan genomföras ska den först samverkas och riskbedömas.
Vad gäller kritiken mot att genomföra omorganiseringen under pandemin säger Claes Ruth att det är en avvägning men att verksamheten samtidigt måste fortsätta utvecklas även under pandemin.
Kritik har också kommit från läkare på Tema kvinnohälsa som går ihop med Funktion hälsoprofessioner.
Så sent som i januari förra året blev kvinnohälsa ett eget tema från att tidigare hört ihop med Tema barn. Kristina Cederblad, fackombud på Tema kvinnohälsa, menar att förändringsarbetet under hösten uppfattats mer som en monolog från ledningen än som en dialog med verksamheter och medarbetare.
– Vi har gjort flera omorganisationer på kort tid som uppenbarligen anses misslyckade eftersom man gör en ny nu igen. När man då inte grundligt går igenom och hör efter i verksamheterna innan en ny förändring så riskerar misstagen att upprepas.
En annan farhåga är att ledarskapet blir splittrat när temachefen ska basa över så olika verksamheter som specialiserad kvinnosjukvård och hälsoprofessioner med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer.
– Vår största oro är att det här ska försämra vården för våra patienter. Vi har stor respekt för hälsoprofessioner, men våra verksamheter är väsensskilda. Vi samarbetar inte i någon större utsträckning i dag. Allra helst hade vi sett att vi fick fortsätta vara ett eget tema med en chef som kan prioritera och driva våra frågor.
Kristina Cederblad pekar också på att uppdraget för kvinnosjukvården successivt minskat när verksamheter flyttat ut från det högspecialiserade sjukhuset till vårdval.
– Vi upplever nästan att vi straffas för att vi ofrivilligt blivit för små.
Den som ska leda det nya temat för kvinnohälsa och hälsoprofessioner är Heidi Stensmyren, tidigare ordförande för Läkarförbundet.
När Läkartidningen träffar henne på Karolinska i Huddinge har det gått tre veckor sedan hon gjorde sin första arbetsdag som temachef.
Varför sökte du det här jobbet?
– Jag ville ha ett operativt chefsuppdrag och jag ville stanna kvar i sjukvården. Det här verkade helt rätt. Karolinska är fantastiskt spännande som sjukhus och bedriver väldigt bra sjukvård, säger Heidi Stensmyren.
Vad gäller synpunkterna från läkargruppen säger Heidi Stensmyren att hon har förståelse för att medarbetarna är trötta på omorganisationer, men hon framhåller att förändringen är på administrativ nivå.
– Sammanslagningen, så som jag ser på det, är inte så att man slår ihop befintliga verksamhetsenheter, utan det blir på övergripande nivå. Två temachefer blir en och två chefsassistenter blir en. Det är på den nivån som det här sker.
Hon framhåller samtidigt att hon vill utveckla kvinnosjukvården på Karolinska och hon öppnar också för en utökning av uppdraget.
– Min önskan och ambition är att vi tar mer plats. Jag ser att vi borde ha en större andel gynekologi här, och att vi jobbar för att få det, liksom fler uppdrag inom ramen för nationell högspecialiserad vård på sikt. Karolinska tar ansvar för en stor del av sjukvården i Stockholm och vi tar också ansvar för landet med vissa uppdrag. Det är naturligt att vi växer inom kvinnosjukvården.
För drygt en vecka sedan träffade Heidi Stensmyren och verksamhetschefer representanter från läkarföreningen. En av dem var Kristina Cederblad.
– Heidi förstår våra åsikter och våra synpunkter, men jag tror inte att hon haft så stora möjligheter att påverka det här. Jag tror att besluten ligger högre upp, säger Kristina Cederblad.
Under mötet berättade Heidi Stensmyren om sina ambitioner för ett utökat uppdrag för kvinnosjukvården.
– Det lät väldigt positivt. Vi behöver ett större patientunderlag för att fortsätta bedriva forskning och utbildning. Hon öppnade också för att vi skulle kunna kalla tillbaka patienter på återbesök i större utsträckning än i dag.
Kristina Cederblad konstaterar att det som nu återstår är att se hur den nya organisationen kommer att fungera.
– Det verkar inte som att våra protester kommer att leda till några förändringar vad gäller sammanslagningen. Vi får väl hoppas att man åtminstone utvärderar och ser hur det blir efteråt.
Läs mer:
Omtyckt chef för Karolinska covid-19-diagnostik väntas få gå
Omorganisationen på Karolinska fortsätter trots förstärkningsläge
Kritiken mot omorganisationen på Karolinska växer
Karolinska backar om att slå ihop barn- och vuxenintensiven
Stor oro när barnsjukvård på Karolinska organiseras om
Nya organisationsförändringar på Karolinska
(uppdaterad 2021-02-04)
