Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) återkallade 36 läkares legitimationer förra året. Det är en ovanligt hög siffra. Enligt HSAN:s ordförande Susanne Billum beror det på att det kommer fler ärenden från Ivo.

– Vi har sett en stadig ökning från år till år. Det har att göra med att Ivo fått mer personal till sin tillsyn. Det leder så småningom till att de hittar fler riskindivider och då blir det fler ärenden hos HSAN. Det är grundförklaringen, säger hon.

Ivo bekräftar hennes bild: »Vår tillsyn av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården har fortsatt att öka», skriver tillsynsmyndigheten i ett mejlsvar till Läkartidningen.

För att effektivisera handläggningen av ärenden har Ivo under året tagit fram ett nytt bedömningsstöd som används vid utredning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det innehåller kommentarer till bestämmelserna som styr tillsynen av hälso- och sjukvårdspersonal, aktuell praxis i form av vägledande domar samt beslut från HSAN. Ivo har även träffat chefläkare och påtalat vikten av att vårdgivare anmäler legitimerad personal som kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten.

Susanne Billum har noterat att Ivo verkar få in mer anmälningar från apotek och vårdgivare, som har en skyldighet att anmäla misstänkta riskindivider (se faktaruta).

– Man ser oftare att ärenden till exempel har sin upprinnelse i att apotekspersonal reagerat på konstiga förskrivningsmönster. Det är bra, för det ger grund för ärenden mot läkare i större utsträckning, säger hon.

Vanligtvis återkallas legitimationen av HSAN efter att tillsynsmyndigheten har yrkat på det. Skälen kan exempelvis vara sjukdom, allvarlig brottslighet, grov oskicklighet eller olämplighet. Men det kan också ske genom att läkaren själv begär det. Läkaren behöver inte uppge varför.

Den anledningen har blivit allt vanligare. 2020 var egen begäran den vanligaste grunden för återkallelse. Tio läkare skickade en sådan begäran till HSAN. Men i åtta av fallen så finns det en dokumenterad problematik med exempelvis sjukdom, missbruk, olämpligt beteende eller oskicklighet. Majoriteten var under Ivos tillsyn.

– Lagstiftaren har öppnat möjligheten att man när som helst ska kunna begära återkallelse av sin legitimation. Om Ivo fullföljer sitt ärende kan det ytterst också bara leda till att legitimationen återkallats, så resultatet blir ändå detsamma, säger Susanne Billum.

Ett exempel är en hyrläkare inom primärvården som samlat på sig en stor mängd klagomål under sin tjänstgöring – från arbetsgivare, kollegor och patienter. På en vårdcentral fick läkaren exempelvis sluta efter att ha utfärdat ett vårdintyg om tvångsvård utan grund. Läkaren har fått kritik tidigare men har, enligt Ivo, visat en likgiltighet inför sina skyldigheter som läkare. Läkaren, som är relativt nyutbildad, valde att själv begära återkallelse.

Flera av de tio läkarna har redan blivit av med sin legitimation eller förskrivningsrätt i andra nordiska länder. Ett exempel är en läkare som tidigare arbetat på ett universitetssjukhus i ett nordiskt land. Där hade han behandlat geriatriska patienter med beroendeframkallande medel på ett sätt som bedöms ha utsatt dem för livsfara. I Sverige fick läkaren prövotid på grund av oskicklighet 2019. Läkaren anser sig ha blivit utsatt för »en häxjakt«, accepterar inte prövotidsplanen utan vill hellre att den svenska legitimationen dras in.

Susanne Billum har tidigare sagt att nämnden i bland misstänkt att läkare begär återkallelse för att slippa tillsyn.

– En del ansökningar tror jag är motiverade av att Ivo har inlett en utredning. Man schavotterar och vill inte att Ivo ska rota i det man har gjort, sa hon till Läkartidningen 2017.

I ett fåtal fall återkommer läkare för att ansöka om en ny legitimation. Ansvarsnämnden har ingen befogenhet att göra egna utredningar, och risken finns att HSAN måste ge tillbaka legitimationen utan att ha kännedom om varför den drogs in.

– Jag ser inget problem med rätten till egen återkallelse. Det är ingen skyldighet att ha en legitimation. Problemet är när de ansöker om ny legitimation, säger Susanne Billum.

HSAN har som rutin att kontrollera om det finns ett pågående ärende hos Ivo vid egen återkallelse. Finns det, görs det en tjänsteanteckning i akten för att ha som stöd om personen återkommer för att ansöka om en ny legitimation.

– Vi gör det dels för att Ivo inte ska behöva lägga ner mer resurser på en utredning om legitimationen ändå återkallas, dels för att det fungerar som en varningssignal om personen skulle ansöka om en ny legitimation, säger hon och fortsätter:

– Nämnden ser ganska strängt på tidigare bekymmer. Vi är nog ganska hårda och har blivit hårdare och hårdare. Vi har en praxis som vi följer så gott vi kan. Men det vore bättre med tydligare lagstöd i den delen.

Efter egen begäran var de vanligaste skälen till återkallelse av läkarlegitimationer år 2020 allvarlig brottslighet, sjukdom, uppenbar olämplighet och underlåtelse att följa en beslutad prövotidsplan. När det gäller brottslighet är olika former av sexualbrott vanligast: våldtäkt mot barn, barnpornografibrott, övergrepp på barn, grova sexbrott mot barn och sexuellt ofredande av patienter. I flera fall har brotten begåtts i samband med yrkesutövningen.

Domstolar är skyldiga att informera Ivo när en person med en legitimation inom ett hälso- och sjukvårdsyrke döms för ett allvarligt brott. Men det sker inte alltid. TV4 Nyheterna gjorde i början av 2020 en granskning av samtliga legitimerade läkare. Då hittades 111 fall där läkare dömts för allvarliga brott som inte domstolarna anmält. I 25 av dem hade läkarna begått vålds- och sexualbrott.

»Vi ser att antalet ärenden med brott som grund för anmälan ökar. Ivo har under 2019 arbetat aktivt med att hämta in sådana domar, vilket har lett till att vi har gjort ett ökat antal anmälningar till HSAN. Ökningen av antalet yrkanden till HSAN mellan 2019 och 2020 som gäller brott beror med stor sannolikhet på att vi har fått tillgång till fler domar, snarare än på att brottsligheten har ökat«, skriver Ivo i en kommentar till Läkartidningen.

Läs också:

Lång väntan på åtgärder för stärkt patientsäkerhet

Läs tidigare artikel:

Rekordmånga läkarlegitimationer drogs in förra året

 

 

 

Apotekspersonal och vårdgivare skyldiga att anmäla

Ivo granskar legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som befaras vara en fara för patientsäkerheten. Skälen kan vara oskicklighet, olämplighet, sjukdom eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger.

Ärenden kan inledas genom anmälningar från vårdgivare, beslut om prövotid från HSAN eller på eget initiativ av Ivo. Egna initiativ kan till exempel baseras på information från apotek, försäkringskassa, polis och domstol, via media eller efter Ivo:s utredning av andra ärenden.

Om en hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel misstänker att en legitimerad yrkesutövares förskrivning av narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Ivo (6 kap. 11 § patientsäkerhetslagen).

Om en vårdgivare anser att det finns skälig anledning att befara att en legitimerad person, som jobbar eller jobbat i verksamheten, kan utgöra en fara för patientsäkerheten, ska det anmälas snarast (3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen).

Vårdgivare inom offentlig verksamhet som avskedar en arbetstagare som står under Ivo-tillsyn är skyldiga (enligt förordning 2013:196) att snarast anmäla detta.

Behandlande hälso- och sjukvårdspersonal som i sin verksamhet tar emot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som patienter får däremot inte anmäla patienten till Ivo. Att bryta sekretessen kan vara ett brott mot tystnadsplikten.

Domstolarna ska skicka domar som rör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som dömts för brott till Ivo och Socialstyrelsen (1982:117).

Källa: Ivo