Förslag om sänkt läkarnärvaro i Gävleborg ska utredas

De nya reglerna som den politiska majoriteten i Region Gävleborg vill införa beskrivs som ett ödesbeslut för primärvården. Det som väckt mest reaktioner är förslaget om att slopa kravet på att hälsocentralerna alltid ska ha en specialist i allmänmedicin på plats. I stället ska det räcka med en legitimerad läkare under hälsocentralens öppettider. En specialistläkare behöver bara vara på plats fysiskt en dag i veckan.

De styrande politikerna ser det som en möjlighet att behålla små hälsocentraler på landsorten. Men förslaget har lett till omfattande kritik från såväl privata vårdgivare som fackliga företrädare både centralt och lokalt, regionens allmänläkare, ST-läkare och oppositionspolitiker i Gävleborg. Så omfattande att ärendet om den nya hälsovalshandboken, som styr hälsocentralernas verksamhet och där de nya kraven på läkarnärvaro ingår, nu återremitterats för att utredas ytterligare.

Det var oppositionsrådet Hans Backman (L) som tog initiativ till att skjuta fram beslutet.

– Jag kan inte komma ihåg att någon enda har varit positiv förutom majoritetspartierna som vill ha igenom förslaget. Det är väldigt originellt att det är så kompakt kritik, säger han till SVT Gävleborg.

Hans Backman anser att man bör lyssna på kritikernas synpunkter och ta fram ett förslag som de ställer sig bakom. Regionfullmäktige gick på hans linje och valde i fredags att återremittera ärendet. Ledamöterna var dock oeniga.

Enligt SVT Gävleborg ville 22 ledamöter fatta beslut om hälsovalshandboken på de nuvarande grunderna. Men 19 ledamöter röstade enligt Hans Backmans förslag – vilket är tillräckligt för att ärendet ska återremitteras för ytterligare utredning.

Beslutet har tidigare skjutits fram ett flertal gånger eftersom regionfullmäktige inte kunnat hållas på grund av svårigheter att ordna smittsäkra sammanträden och diverse teknikproblem.

Ann-Britt Lindmark Lagerwall, som är distriktsläkare i regionen och tidigare suttit i regionfullmäktige, är en av många allmänläkare i regionen som engagerat sig i frågan. Hon är glad över att ärendet återremitteras, men tveksam till att politikerna i majoriteten kommer att ändra sig.

– Jag har väl inte så stort hopp om det. Men nu finns det i alla fall lite mer tid att försöka påverka beslutet. Egentligen har ju ingen remissinstans varit positiv. Det borde räcka för att man ska backa från förslaget, säger hon till Läkartidningen.

Ann-Britt Lindmark Lagerwall tror det ligger ekonomiska skäl bakom att majoriteten står fast vid förslaget trots kritiken. I dag är primärvården i Gävleborg tyngd av ett stort hyrläkarberoende.

När hon började arbeta som distriktsläkare i regionen 1992 fanns det inte en enda fast tjänst att söka i Hälsingland, utan hon fick vikariera i ett år i väntan på en fast anställning.

– Sedan några decennier tillbaka har det försämrats successivt. Regionledningen har fått signaler, men man har inte agerat. Nu har man kommit till vägs ände och det känns som man tänker: »vi behöver inga allmänläkare överhuvudtaget«.

Ann-Britt Lindmark Lagerwall beskriver det sänkta närvarokravet för specialister i allmänmedicin som en återvändsgränd.

– De få allmänläkarna som finns här får ännu sämre arbetsmiljö, och risken är stor att de säger upp sig. Och det blir jättesvårt att rekrytera utifrån och ännu mindre attraktivt att locka AT-läkare till specialiteten.

Läs mer:

Beslut om primärvården i Gävleborg skjuts fram

Läkare varnar för ödesbeslut för primärvården i Gävleborg

Gävleborg vill sänka kravet på läkarnärvaro på hälsocentraler

DLF: Allmänläkare behövs på alla vårdcentraler