Beslutet har skjutits upp flera gånger. Men på tisdagen röstades den nya hälsovalshandboken igenom av regionfullmäktige i Gävleborg efter en lång debatt och trots att den politiska oppositionen röstade nej. Röstsiffrorna blev 41–33.
Allt handlar om en skrivning i regionens reviderade handbok för hälsovalssystemet, som styr hälsocentralerna i länet. Den omtvistade förändringen innebär att närvarokravet för specialister i allmänmedicin sänks på hälsocentralerna. I dag måste det alltid vara en allmänläkare på plats när hälsocentralen är öppen. I de nya reglerna ändras det till minst en dag i veckan. Resten av tiden räcker det att ha en legitimerad läkare på plats.
Förändringen har kallats för ett ödesbeslut för primärvården. Kritiken har varit omfattande och hård. Den kommer inte bara från den politiska oppositionen, allmänläkarna och läkarfackligt håll, utan även från privata vårdgivare, pensionärsorganisationer och distriktssjuksköterskor.
Frågan har dessutom lyfts till nationell nivå och kritiserats av Svenska distriktsläkarföreningen (DLF).
– Jag tycker det är bedrövligt att majoritetspolitikerna vill kompromissa med den medicinska kvaliteten för dem som bor i glesbygden. I och med det här beslutet startar man en process som rustar ner primärvården. Att man sänker kravet på läkarnas utbildningsnivå kommer inte på något sätt att lösa primärvårdens tillgänglighetsproblem, säger DLF:s ordförande Marina Tuutma och fortsätter:
– Ingen annan region har gjort något liknande. Politikerna verkar kunna tro att vem som helst kan ta hand om det breda patientunderlaget. Det här gör definitivt inte primärvården i Gävleborg mer attraktiv för läkare. Att man inte heller har velat lyssna på professionen – sin egen personal – är ett tydligt tecken på toppstyrning.
Marina Tuutma reagerar starkt på att det inte skett någon facklig samverkan. Motiveringen till det är att hälsovalshandboken är ett upphandlingsdokument och att det därför inte finns någon skyldighet att förhandla med de fackliga organisationerna före beslut. »Någon förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen finns det inte heller för regionen i rollen som utförare, eftersom konsekvenserna av handboken inte medför något krav på någon organisatorisk förändring eller något som medför förändringar för enskilda arbetstagare«, står det i beslutshandlingarna.
– Det är inte okej. Politikerna förstår inte att de även har arbetsmiljöansvar för utbildningsläkare. Man har inte samma möjligheter att utöka BT- och AT-platser, och hur tänker de sig att ST-läkarna ska få en god handledning, säger Marina Tuutma.
Det är den politiska majoriteten i Region Gävleborg (S, C, V, MP) som drivit igenom den kritiserade förändringen som ett resultat av bristen på specialister i allmänmedicin, som i sin tur lett till dyra hyrläkarnotor och att glesbygdshälsocentraler hotas av nedläggning. Det nya systemet gör det möjligt för hälsocentraler i glesbygd att överleva, enligt regionrådet Magnus Svensson (C), som även varit ordförande i den styrgrupp som lett arbetet med den nya hälsovalshandboken.
– Vi drar inte ned på läkare utan säger fortfarande att det ska finnas en fast läkarkontakt på hälsocentralerna under öppettiderna. Det vi tittat på är våra specialistläkare i allmänmedicin, som det saknas cirka 2 000 av i Sverige i dag. Där har vi sagt att vi inte behöver ha samma krav att de ska vara tillgängliga fysiskt hela tiden, säger Magnus Svensson till Sveriges Radio Gävleborg och tillägger att han ser det som ett sätt att skapa bättre kontinuitet.
– Det här är ett sätt för oss att se till att man ska få träffa samma läkare när man kommer till hälsocentralen.
Men Marina Tuutma varnar för att det är en återvändsgränd som riskerar att fördjupa primärvårdens bemanningsproblem.
– Det finns bättre lösningar på allmänläkarbristen. Man får titta på saker som vilken chef och arbetsvillkor man har och hur man kan göra arbetet mer attraktivt. Vara lite kreativ, säger hon och ger ett exempel från Estland.
Där genomfördes en familjeläkarreform på 1990-talet. Bristen på distriktsläkare var dock för stor för att kunna ge läkarna en avgränsad lista. Under en övergångsperiod tillät man därför andra specialistläkare arbeta på vårdcentralen med kravet att minst en specialist i allmänmedicin skulle vara på plats. Man gav även specialistläkare möjlighet att gå en påbyggnadsutbildning i allmänmedicin med bibehållen specialistläkarlön.
– På fem år ökade man antalet specialister i allmänmedicin fyrfaldigt, säger Marina Tuutma.
Läs mer:
Förslag om sänkt läkarnärvaro i Gävleborg ska utredas
Beslut om primärvården i Gävleborg skjuts fram
Läkare varnar för ödesbeslut för primärvården i Gävleborg
Gävleborg vill sänka kravet på läkarnärvaro på hälsocentraler
DLF: Allmänläkare behövs på alla vårdcentraler
(uppdaterad 2021-04-01)
