I Jönköpings län aktiverades krislägesavtalet den 4 januari. Med avtalet höjs det ordinarie arbetsmåttet till 48 timmar i veckan och arbetsgivaren får större möjlighet att disponera personal mot att de betalar en högre ersättning.
I början av förra veckan meddelade regionen att man skulle dra ner på användningen av krislägesavtalet. Tanken var att det helt skulle sluta användas under nästa vecka. Fram till sportlovet hade läget förbättrats och färre vårdades på covid-avdelningarna.
Men nu ökar pressen på sjukvården i regionen igen.
– Fram till onsdag förra veckan hade vi fasat ut medarbetare på de vanliga vårdavdelningarna ur krislägesavtalet – för att åka på en ordentlig smäll redan på lördagen med det högsta antalet sjukhusinläggningar sedan pandemin började, säger Patrick Nzamba, HR-direktör i Region Jönköpings län.
– Det tror vi kan vara en effekt av sportlovet. Sedan har det fortsatt sticka uppåt. Det gör att vi behöver hålla ett större antal covid-platser öppna. Medarbetare inom den vården behöver anlitas inom krislägesavtalet.
I första hand försöker regionen hitta frivilliga som kan rycka in. Det rör sig i huvudsak om undersköterskor, sjuksköterskor och första linjens chefer.
Region Jönköping är en av två regioner där också läkare gått på krislägesavtalet under pandemins andra våg. Men på sistone har inga läkare anvisats på avtalet, och tanken är också att de inte ska omfattas nu när avtalet förlängs. Enligt Patrick Nzamba har det varit svårt att kombinera läkarnas scheman med krislägesavtalet.
– Krislägesavtalet innebär aktiv tid under 48-timmarsveckor och tar egentligen inte hänsyn till jourberedskapstid eller icke aktiv tid. Därför är det i den här anvisningsperioden inga läkare som kommer att gå på krislägesavtalet.
Jönköpings läns läkarförening är positivt till att läkarna inte ska gå på avtalet. Men de stänger inte dörren för att börja på det igen.
– I våra vanliga avtal med 40 timmars arbetsvecka har vi också jour och beredskap. Det blir ett mer flexibelt system och man har lagt in extra jourlinjer kopplat till covid-19. Men ser man att det blir svårt få ihop det, kan det möjligen bli så att också läkare blir aktuella, säger föreningens ordförande Bengt Hultberg.
I slutet på februari blev Region Jönköping först i landet med att använda den nya funktionen »Nationella larmytan«. Genom denna kunde ett antal IVA-patienter transporteras till andra regioner för att avlasta Jönköpings län. På fredagen vårdades fyra patienter i andra regioner inom samarbetet i nationella larmytan. Hur det blir i framtiden är ännu oklart.
I dag har fem regioner ett aktiverat krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län, Västerbotten, Uppsala och Gävleborg. Förutom Jönköpings län har läkare i Region Uppsala anvisats på avtalet.
I flera regioner har läkarföreningarna varit tveksamma till krislägesavtalet för den egna yrkeskårens del och Läkarförbundet har ifrågasatt användningen. Vårdförbundet har tidigare övervägt att lämna avtalet. Fackförbunden utreder nu hur avtalet har fungerat, och har till sista maj på sig att besluta om de vill lämna det.
Läs även:
Region Jönköpings län har fått IVA-hjälp av åtta regioner
Krislägesavtalet aktiverat i Uppsala
Region Jönköping börjar avveckla krislägesavtal
Facken får längre tid att fundera på krislägesavtalet
KRISLÄGESAVTALET
I mars förra året kom Läkarförbundet överens med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona om ett krislägesavtal. Avtalet kan aktiveras av arbetsgivarorganisationerna och reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation:
- Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.
- En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
- Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
- Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
- Anpassade regler för dygns- och veckovila.
- Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.
Källa: Sveriges Kommuner och regioner
(uppdaterad 2021-05-04)