Lågt söktryck trots få BT-tjänster

Från juli är regionerna enligt lag skyldiga att erbjuda BT-tjänster. Läkarförbundet bedömer att det behövs runt 800 BT-platser årligen. Även Sveriges Kommuner och regioner (SKR) räknar med ett inflöde på 700–800 läkare som kommer att gå på den nya ST-föreskriften och därmed behöva göra bastjänstgöringen.

De första åren behöver bara utlandsutbildade läkare göra BT. Läkare med en svensk AT eller som har påbörjat en ST före första juli 2021 undantas.

Enligt preliminära siffror från i februari kommer det att utlysas cirka 150 BT-tjänster i år. Det är på tok för lite, enligt Läkarförbundet.

– Det är en väldigt tråkig start. Det här är ett nytt sy­stem som många hoppats på. Vi har länge varnat för att det inte får bli som nya AT när det gäller bristen på platser, säger Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening (Sylf).

8 av 21 regioner planerar inte för några BT-tjänster alls i år (se faktaruta). En av dem är Region Halland, som uppger att man inte har hunnit eftersom föreskriften från Socialstyrelsen kom sent. Regionen siktar i stället på att anställa BT-läkare i början av 2022.

Läkarförbundet vill att staten ska ta över ansvaret för dimensioneringen och samordningen av AT-, BT- och ST-tjänster och att Nationella vårdkompetensrådet ska ha det övergripande ansvaret.

– Vi har gång på gång fått höra att BT inte kommer att bli en ny flask­hals. Men när man ser de här siffrorna blir man väldigt besviken. Det är minst sagt bekymmersamt, säger Madeleine Liljegren.

I flera regioner pågår dock rekry­teringen för fullt. Region Stockholm vill anställa 30 BT-läkare och Region Skåne 24 stycken. Men söktrycket har hittills varit lågt. I Region Stockholm har man valt att förlänga ansökningstiden två veckor i hopp om fler ansökningar.

Majoriteten av läkarstudenterna som pluggar utomlands tar examen i juli. I och med det faller många potentiella sökande bort eftersom de inte hinner få ut sin legitimation i tid. Nästa höst funderar Region Stockholm därför på att senarelägga BT-starten.

Caroline Barner, som är BT-projektledare i Region Stockholm, bedömer att en annan orsak till det låga söktrycket är att flera praktiska kunskapsprov har ställts in på grund av covid-19, vilket fördröjt vägen till legitimation för läkare med utomeuropeisk utbildning. En annan viktig förklaring är att Socialstyrelsen öppnat för att vikariat som görs under »ST-liknande« former kan få räknas som en pågående ST.

– Många avvaktar nog och hoppas på att kunna omfattas av övergångsreglerna. Dess­utom är kunskapen om det nya ST-regelverket fortfarande låg, säger Caroline Barner.

Hon tror inte att BT behöver blir en ny flaskhals. Det finns möjlighet att genomföra BT som fristående eller integrerad del av ST enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Fristående innebär att läkaren anställs på en ren BT-tjänst och därefter söker en ST-tjänst. Integrerad BT innebär att läkaren anställs som ST-läkare, med fokus på BT-målbeskrivningen till en början. Det innebär att det i praktiken sannolikt blir fler BT-tjänster än vad som ut­annonseras, enligt Caroline
Barner. Dessutom kommer tidigare relevant tjänstgöring att kunna räknas in i bastjänstgöringen, som på så vis kan förkortas.

– Därför tror jag att BT blir ett mer flexibelt system än AT, säger hon.