I dagsläget råder stor brist på flera samhällsviktiga yrkesgrupper. För att råda bot på det har regeringen under senare år gett universitet och högskolor i uppdrag att utöka antalet platser på vissa utbildningar. Det handlar om utbildningar till lärare, förskollärare, ingenjörer och vårdpersonal.

I en ny rapport konstaterar dock Riksrevisionen att regeringens satsningar inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade personer inom dessa yrken.

I vissa fall har de aktuella utbildningarna färre antal nya studenter än innan regeringen gav i uppdrag att utöka platserna.

Enligt Riksrevisionen är problemet snarare brist på sökande än brist på utbildningsplatser. I de fall där det saknas tillräckligt många behöriga sökande till en utbildning bör insatserna snarare inriktas på att höja genomströmningen för att på så sätt öka antalet examinerade, skriver Riksrevisionen.

Ett undantag är läkarutbildningen. 2017 gav regeringen lärosätena i uppdrag att utöka läkarprogrammen med 440 nya platser fram till och med 2023.

Riksrevisionen konstaterar att ökningen av antalet helårsstudenter på läkarutbildningen redan 2019 motsvarade volymen för hela utbyggnaden som ska vara klar 2023.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale pekar dock på att det inte endast räcker att utöka grundutbildningen för att få ut fler specialistläkare i sjukvården. Hon menar att staten måste ta ett mycket större ansvar kring samordning och dimensionering av utbildningstjänsterna efter examen, något som i dagsläget ligger på regionerna.

– Vi ser ett stort behov av att öka den statliga styrningen vad gäller samordning och dimensionering. Det gäller antalet utbildningsplatser men också att det blir en utökning av antalet AT-, BT- och ST-tjänster för att det ska bli en god progression för läkare.

Hon lyfter särskilt fram bristen på AT-platser som ett problem.

– AT är fortsatt en mycket trång sektor och man behöver en markant utbyggnad av AT-tjänsterna för att inte ännu fler ska behöva vänta på AT och i förlängningen legitimation. I dag ser vi att tiden mellan examen och legitimation har förlängts.

Utöver låg efterfrågan från studenterna lyfter Riksrevisionen fram ytterligare två förklaringar till att utbyggnaden av vissa utbildningar går trögt. Det handlar om otillräcklig tillgång till platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser), framför allt på vårdutbildningar, samt brist på disputerade lärare.

Sofia Rydgren Stale menar att detta är en utmaning också när det gäller läkarutbildningen.

– I samband med att man ökar antalet platser så gäller det att man kan upprätthålla tillräckligt hög kvalitet i utbildningen. Då behövs det en ökad lärarkapacitet och VFU-kapacitet för att upprätthålla god kvalitet och god handledning.

Riksrevisionens granskningsrapport »Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor« finns att ta del av här.