Under de 15 år som Läkarförbundet har gjort de här undersökningarna, har antalet dagar där läkarna får extern fortbildning tydligt sjunkit. Som mest låg genomsnittet i landet på 9,1 dagar år 2005. Den senaste siffran gäller 2019 och är också den lägsta: 5,3 dagar (se grafik nedan). Det är ungefär hälften av vad Läkarförbundet tycker är rimligt.
Ordförande Sofia Rydgren Stale kallar det för en fortbildningskris.
– Det är en skrämmande utveckling, säger hon och fortsätter:
– Det är nästan en halvering när vi jämför 2005 och 2019. Samtidigt är kunskapsutvecklingen enormt snabb. Vi ser att man investerar mycket pengar i till exempel sjukhusbyggnader, men avsätter inte pengar för att investera i den personal som ska bedriva vården.
Någon siffra för pandemiåret 2020 finns inte i undersökningen, men drygt 80 procent av läkarna som svarat på enkäten säger att möjligheterna till fortbildning minskat drastiskt under pandemin.
– Och då kommer vi från redan låga nivåer. Samtidigt har vi hanterat en helt ny sjukdom. Det är många av våra medlemmar som rapporterat att man fått ägna sin lediga tid åt att hålla sig uppdaterad, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon fortsätter:
– Det är klart man har förståelse för att det har varit ett speciellt år. Samtidigt har kanske behovet varit ännu större i och med att det är en ny sjukdom som genererar mycket ny forskning på området. För att det ska komma alla till gagn måste man säkerställa att alla läkare får möjlighet att fortbilda sig.
Det finns också stora regionala skillnader. Flest dagar till extern utbildning får de gotländska läkarna: sju per år. I andra änden av spektrumet finns Jämtland Härjedalen med mindre än två dagar i genomsnitt.
Läkarförbundet tycker regionerna brister särskilt i att ställa krav på vårdgivarna när det gäller fortbildning i primärvården. Bara 8 av 21 regioner har krav på individuell fortbildningsplan. Bara sex har specificerat mängden fortbildning. Och bara sex har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården.
– Staten behöver ta sitt ansvar för att säkra jämlikheten över landet. Det är inte rimligt att ett postnummer ska styra hur läkare har möjlighet att hålla sig à jour med utvecklingen.
Som tidigare ordförande i utbildnings- och forskningsrådet i Läkarförbundet har Sofia Rydgren Stale jobbat nästan sex år med fortbildningsfrågan. Och hon tycker att frågan om ett större statligt ansvar har fått allt mer uppmärksamhet.
– Det är fler politiska partier som pratar om det. Jag tror det finns en större förståelse för att staten behöver komma in och reglera fortbildning utifrån att man står som garant för legitimation och specialistkompetensbevis.
Fyra av fem specialistläkare som svarat på enkäten uppger att det finns strukturer som uppmuntrar lärande. Men det är bara en tredjedel som uppger att det finns en fortbildningsplan, och endast en av sex som säger att det finns uppföljningsstrukturer för att utvärdera fortbildningen.
Sofia Rydgren Stale säger också att det är vanligt med utbildningsstopp i slutet av året för att budgeten ska gå ihop.
– Där ser vi också att en nationell reglering skulle kunna göra att man får tydligare kravställning. Det skulle kunna bli en styrka för de närmsta cheferna att prioritera arbetet.
1 145 specialistläkare har svarat på Läkarförbundets undersökning. Det ger en svarsfrekvens på drygt 36 procent. Undersökningen finns på Läkarförbundets webbplats.
(uppdaterad 2021-03-17)
