Specialistvården i Västernorrland har år efter år kämpat med växande underskott. Regionfullmäktige har krävt att budgeten ska vara i balans till 2022. För att få hjälp med det anlitade regionledningen två externa konsulter i höstas. Nu ska deras förslag presenteras för politikerna. Ett konsultförslag har redan orsakat oro på Sollefteå sjukhus och kritik från både läkare och oppositionspolitiker.
Det handlar om att ta bort ventilatorplatserna från Sollefteå sjukhus intensivvårdsavdelning. Kurt Pettersson, biträdande regiondirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör, har nyligen gett order om att »ett komplett beslutsunderlag angående avveckling av den invasiva ventilatorvården i Sollefteå« ska tas fram.
Narkosläkarna Mats Åström och Helena Toss varnar för att det blir dödsstöten för sjukhuset.
– Det skulle försämra vårdkvaliteten, leda till ökade patientrisker, stafettkostnader och transportkostnader, säger överläkaren Mats Åström.
Narkos- och intensivvårdsläkaren Helena Toss, som arbetat i Sollefteå sedan 2001, tänker sluta om den invasiva ventilatorvården avvecklas.
»Jag vill inte jobba under de här villkoren. Kommer inte att göra det«, skriver hon i ett brev till regionpolitikerna.
»Jag är helt enkelt för feg för att stå där. Är inte cowboytypen. Ser framför mej en bild av Sollefteå sjukhus som en vackert upplyst hägring som det står akutmottagning på men när man tittar in genom dörren är det tomt«, fortsätter hon.
Helena Toss är trött på att höra politiker och tjänstemän säga att patientsäkerheten inte hotas och ser redan i dagsläget – i och med tidigare besparingsåtgärder – risker under varje arbetspass.
När BB och kvinnosjukvård, akutortopedi och akutkirurgi försvann från Sollefteå 2017 var hon ST-läkare på sjukhuset. Nu arbetar hon mest i grannregionen, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Men hon har fortsatt arbeta deltid i Sollefteå som narkos och intensivvårdsläkare. Mest av nostalgiska och solidariska skäl.
– Jag är väldigt fäst vid Sollefteå sjukhus och har lärt mig mycket där. Jag tycker det är urtråkigt att se verksamheter som har fungerat bra rasa på bara några år.
Hon beskriver intensivvårdsresursen som en krockkudde – den behövs sällan, men då spelar den en livsavgörande roll.
– Det är den som gör att man med någorlunda bibehållen säkerhet till exempel kan ha en operationsavdelning igång, med alla livshotande tillstånd som kan uppstå under operation och narkos.
En av de allvarligaste konsekvenserna om konsultförslaget blir verklighet är att intensivvårdssjuksköterskorna på sikt riskerar att försvinna från sjukhuset, enligt Helena Toss.
– Om det bara finns intermediärvård kommer det inte komma några nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Jag är mest rädd för att den kompetensen försvinner. Intensivvårdssjuksköterskor hjälper till med en massa saker: att sätta svåra infarter, titta till patienter på avdelningarna, de går på hjärtlarm, ger smärtlindring, palliativ vård …
Även från den politiska oppositionen hörs kritik. Pia Lundin från Sjukvårdspartiet (SJVP), regionråd i opposition, varnar för ökade patientsäkerhetsrisker och dyrare kostnader om respiratorvården avvecklas. Hon är i grunden specialistsjuksköterska och har tidigare varit chef för IVA i Sollefteå. Att transportera patienter som behöver respirator till Sundsvall beskriver hon som direkt livsfarligt. »Konsekvensen av att slopa respiratorvården blir redan på kort sikt att akuta insatser för att rädda liv omöjliggörs och relativt snart också, genom flykt av kvalificerad personal, att all kvalificerad sjukvård i Sollefteå måste läggas ner«, kommenterar hon i ett pressmeddelande.
Lena Asplund (M), som är ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden, säger till SVT Västernorrland att »slutsatserna får stå för sjukvårdspartiet«. Hon uppger vidare att hon inte vill lämna några kommentarer förrän det finns ett färdigt förslag på bordet.
Narkosläkaren Helena Toss efterlyser en nationell diskussion om vad som ska göras i den högspecialiserade vården, vem som ska göra det och vad det ska få kosta. Hon tror det är den enda framkomliga vägen.
– Man kan inte fortsätta röra runt i patientgrytorna och flytta saker hit och dit igen och igen och igen. De fattiga regionerna har hamnat i en ond spiral som inte går att bryta.
Mats Åström tycker i sin tur att regionen bör satsa på att göra arbetsmiljön mer attraktiv. Hans förslag är att dela upp intensivvårdsavdelningen i Sollefteå – som i dag försutom IVA-patienter även har HIA-patienter och intermediärvårdspatienter – i två delar: en för IVA-vård och en för intermediärvård.
– Då kan vi skapa rotationsmöjligheter för sjuksköterskor och undersköterskor. Det skulle öka attraktiviteten att jobba på Sollefteå sjukhus och öka kompetensen hos allmänsjuksköterskorna på vårdavdelningarna.
Besparingsåtgärder i Region Västernorrland
Specialistvården har ett svårt ekonomiskt läge med årliga växande underskott. Förvaltningen har ett politiskt uppdrag att ha balans i ekonomin till och med 2022. För att nå målet krävs att kostnaderna reduceras med nära 500 miljoner kronor enligt regionen.
I september presenterades en handlingsplan med förslag till åtgärder som skulle minska kostnaderna med 182 miljoner kronor. Men de bedömdes inte ge tillräckliga besparingar. För att få hjälp beslutade regionen sig för att anlita externa konsulter.
I november anlitade regionen de två konsulterna Johan Permert, professor vid Karolinska institutet och Markus Castegren, docent och överläkare vid Mälarsjukhuset och Uppsala universitet. De ska hjälpa specialistvårdens chefer att hitta åtgärder som kan minska kostnaderna med 350 miljoner kronor de närmaste åren. Konkreta sparåtgärder ska presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 2020.
Planen är att regionfullmäktige ska fatta beslut om åtgärder för att minska specialistvårdens kostnader i april.
Region Västernorrland gjorde ett oväntat bra ekonomiskt resultat för 2020 – plus 200 miljoner kronor. En stor del av förklaringen till plusresultatet är 500 statliga stödmiljoner som regionen fått för att hantera covid-19. Kostnaden för inhyrd personal har också minskat under 2020.
(uppdaterad 2021-03-04)