Drygt 33 000 klagomål nådde landets patientnämnder under 2020, enligt rapporten. Det är färre än under de fyra närmaste föregående åren, då siffran legat på drygt 36 000, en minskning med 8 procent.
En tiondel av klagomålen, 3 337, hade anknytning till covid-19. Flest sådana klagomål inkom till nämnden i Region Stockholm, 783.
Av de covid-19-relaterade klagomålen rörde 42 procent den somatiska specialistvården. 36 procent rörde primärvården, 4 procent den kommunala vården, 4 procent den psykiatriska specialistvården, 2 procent tandvården och 12 procent övrig verksamhet (covid-19-testning, 1177, sjukresor).
Klagomålen på den somatiska specialistvården handlade främst om att vård ställts in, men också om att patienter med bekräftad covid-19 nekats sjukhusvård och senare avlidit, eller att patienter nekats vård när personal misstänkt covid-19-smitta, till exempel på akutmottagning. Många klagomål rörde enligt rapporten att patienter upplevt bristande hygienrutiner, och en del handlade om att patienter blivit smittade med covid-19 under vårdtiden och sedan avlidit. För tidiga utskrivningar av covid-19-patienter var en annan grupp klagomål.
Klagomålen på primärvården handlade ofta om att patienter nekats vård, besök, testning eller intyg. Bristande hygienrutiner och överfulla väntrum är andra ämnen.
145 klagomål rörde den kommunala vården. Det handlade om beslut om palliativ vård utan individuell bedömning, bristande vårdinsatser och bristande information till närstående, negativa konsekvenser av besöksrestriktioner och oro för smitta.
Klagomålen rörde i större utsträckning kvinnor än män, i åldersgruppen 20–59 år var kvinnorna dubbelt så många som männen. Åldersgruppen 70–79 år, som inte tidigare klagat mycket på vården, stod för flest synpunkter. En fjärdedel av alla klagomål rörde 70+.
(uppdaterad 2021-03-12)
