2020 utgjorde sjukfrånvaron 7,1 procent av den totala arbetstiden i regionerna. Det är en rejäl ökning jämfört med 2019 då sjukfrånvaron efter flera års nedgång landade på 5,7 procent.

– Coronapandemin har inneburit att medarbetare uppmanats att stanna hemma vid minsta symtom på sjukdom. Det är sannolikt en mycket starkt bidragande orsak till att sjukfrånvaron ökat i kommuner och regioner, som annars haft en nedåtgående trend de senaste åren, säger Caroline Olsson, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och regioner (SKR), i ett pressmeddelande.

SKR konstaterar att pandemin inneburit stora arbetsmiljöutmaningar i både kommuner och regioner, och att många anställda har arbetat med smittade och själva varit utsatta för risken att bli smittad. Hittills är det framför allt korttidsfrånvaron som har ökat. Men Caroline Olsson poängterar att det är viktigt att jobba med arbetsmiljön framöver för att förebygga långtidssjukfrånvaro och psykisk ohälsa i pandemins spår.

– Välfärdens medarbetare har arbetat hårt under lång tid och gjort fantastiska insatser. De har exponerats för smitta, stress och haft sämre möjligheter till återhämtning. Arbetsmiljöutmaningarna under coronapandemin har sannolikt påverkat sjukfrånvaron under 2020, och kommer troligtvis att göra det en lång tid efter pandemin har klingat av, säger Caroline Olsson.

I siffrorna syns också regionala skillnader. Västmanland hade högst sjukfrånvaro i fjol med 8,1 procent. Det kan jämföras med Jämtland Härjedalen som hade lägst sjukfrånvaro på 5,9 procent.

Även Region Stockholm ligger högt i statistiken, och det är också den region som haft störst ökning av sjukfrånvaron jämfört med 2019. Förra året landade sjukfrånvaron i Stockholm på 8 procent. Motsvarande siffra 2019 var 6,1 procent.

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening, är inte förvånad över att sjukfrånvaron ökat och han tror också att det hänger samman med pandemin. Det handlar dels om att personal själva blivit sjuka med covid-19 och dels att många varit hemma efter exempelvis sjukfall inom familjen, menar han.

– Den här sjukdomen har drabbat väldigt många av våra medlemmar, och folk har varit hemma med de försiktighetsregler man haft i samband med detta. Jag upplever att många som jobbat med coronapatienter har varit hemma betydligt mer än vanligt, säger Johan Styrud till Läkartidningen.

Han fortsätter:

– Sedan har det ju varit väldigt ansträngt och många är väldigt slitna både fysiskt och psykiskt. Det har varit en anspänning.

Vad blir viktigast att arbeta med efter pandemin för att sjukfrånvaron ska minska?

– Det finns många aspekter. Dels måste man skapa en hållbar arbetsmiljö både vad gäller skyddsutrustning och den psykiska arbetsmiljön, för anspänningen har varit väldigt hård för alla. Sedan ska vi också börja arbeta av det uppdämda behovet av sjukvård. Det kommer att kräva en stor insats och där måste vi få vara med att bygga upp ett hållbart arbetssätt för att jobba bort det här.

Läs också:

Risken för långvarig sjukfrånvaro bland kvinnliga läkare har ökat