Riksrevisionen har tidigare pekat på riskerna med att regeringen ger Sveriges Kommuner och regioner (SKR) för stort inflytande över sjukvårdens styrning. Det är ingen myndighet, utan en arbetsgivar- och intresseorganisation som ska värna det kommunala självstyret. Det innebär att man inte kan »förvänta sig samma objektivitet från SKR som från en statlig myndighet« enligt en rapport från Riksrevisionen som kom 2017. Regeringen rekommenderas i stället att i använda sig av statliga myndigheter för att förverkliga sin politik.

Trots kritiken har regeringen fortsatt att teckna överenskommelser med SKR. Enligt en genomgång Sveriges Radio Ekot gjort har antalet överenskommelser i princip varit oförändrat sedan 2017.

Samtidigt har SKR spelat en central roll under pandemin. Det kritiseras av flera forskare och läkare. Frågan lyftes tidigare i veckan vid ett tvärvetenskapligt seminarium i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Svenska infektionsläkarföreningen och Svenska läkaresällskapet.

Flera problem pekades ut: intressekonflikter, otydlighet kring ansvarsfrågor, brist på insyn och möjlighet att ställa SKR till svars om överenskommelser inte uppfylls.

– I och med överenskommelserna med regeringen får SKR en mer myndighetsliknande roll, trots att det inte finns samma möjlighet till insyn och ansvarsutkrävande, sa Lars-Magnus Andersson som är ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen och verksamhetschef på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet, tycker att regeringen använder SKR som en »låtsasmyndighet«.

– Det är en illegitim styrning. SKR är inte en myndighet, men behandlas som om det vore en, sa hon på seminariet.

Hon beskriver organisationen som ett filter mellan regionerna och staten som leder till minskad tillit.

– Att ha en direktdialog mellan regionerna och regeringskansliet hade varit att föredra.

Även Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, var starkt kritisk. Som ett konkret exempel tog han upp trögheten att få igång den nationella coronatestningen i våras, trots tydliga order från regeringen.

– Regionerna har beskattningsrätt för att utföra sjukvård, vilket i ett sådant läge måste innefatta testning. Men regionerna väntade i stället med testningen för att först få mer pengar från regeringen, säger Bo Rothstein och tillägger:

– Det är inget annat än politisk utpressning. Att en organisation som SKR säger »Vi tänker göra det vi enligt lag ska göra, men först ska vi ha mera pengar« är inte okej.

SKR:s ordförande Anders Knape (M) säger i sin tur till Sveriges Radio att han ser det som naturligt att regeringen använt sig av SKR under pandemin.

– Jag tror att det är ofrånkomligt att SKR får en väldigt central roll i en sådan här mycket svår situation som vi befinner oss i.

Lena Micko (S), civilminister samt tidigare ordförande för SKR, tycker inte heller att SKR:s roll under pandemin varit problematisk. Hon påpekar även att regeringen ständigt utvärderar sin styrning.

– Vi tycker att det här är en bra rollfördelning. Det kommer alltid finnas diskussioner om intressekonflikter, och det får man ha med sig när man går in i en samverkan. Därför behövs också hela tiden en uppföljning, samtal och dialog, säger hon till Sveriges Radio.