Den tekniska utvecklingen inom diabetesvården går framåt, och den senaste produkten som släpps i Sverige under våren är en ny, smartare variant av flergångsinsulinpenna. Finessen är att den samlar data om dos och tidpunkt för de senaste­ 45 dagarnas insulindoser och att dessa data även kan laddas upp. Vid återbesök hos läkare eller diabetessjuksköterska går då kurvan för insulindoser att kombinera med data från patientens glukossensor, alternativt data från blodprov. Enligt Jarl Hellman, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Upp­sala universitet, är det en mycket välkommen utveckling.

– Detta innebär en helt ny era för dem som använder insulinpenna. I Sverige har omkring 90 procent av alla med diabetes typ 1 glukossensor. Att kunna kombinera dessa mätningar och kunna ta del av visualiserade data tillsammans med patienten blir en värdefull återkoppling, säger han.

Enligt Jarl Hellman kan den nya modellen främst vara en hjälp för dem som har svårbehandlad diabetes och ligger högt i HbA1c, har svåra hypoglykemiproblem och låg andel glukos i målområdet 4–10 mmol/l.

– Det går då att tydligt se i vilka situationer som doseringen inte fungerar, och det ger möjlighet att tillsammans komma fram till fungerande strategier. Dessutom är minnesfunktionen smidig, om man som jag är lite tankspridd och kanske inte minns om man tog sin måltidsdos eller ej, säger han och lägger till:

– Dessutom kan även patienter med god kontroll sannolikt ytterligare vässa sin egenvård med hjälp av detta nya verktyg.

Jarl Hellman ledde pilotstudien, där tolv svenska kliniker utvärderade den aktuella insulinpennan: modellen NovoPen 6 från Novo Nordisk. Här fick 270 patienter börja använda pennan, och i studien ingick sedan data från 94 av dem som nyttjat pennan under i genomsnitt sex månader.

– Mest sensationellt var att patienterna som använde pennan uppvisade 43 procent färre missade måltidsdoser. Men vi såg också att användarna hade 1,9 timmar mer per dygn då de låg inom det önskade blodsockervärdet, och 20 minuter mindre i snitt då blodsockret låg för lågt, säger Jarl Hellman.

Resultaten publicerades i Diabetes Technology & Therapeutics i oktober förra året.

Enligt Jan Bolinder, professor i klinisk diabetesforskning vid Karolinska institutet, är det »försvinnande få« studier som har gjorts för att utvärdera nyttan av smarta insulinpennor, och han är mer försiktig i sin tolkning av den svenska studien.

– Eftersom det var ett stort bortfall av patienter med inkompletta data tycker jag att man får ta storleksordningen av hur väl glukoskontrollen förbättrades med en nypa salt. Men att användarna missade färre måltidsdoser är ett viktigt och positivt resultat, säger han.

Han framhåller vikten av att kunna ladda ner informationen till en registerdatabas och möjligheten att visualisera behandlingen över tid.

– Den viktigaste konsekvensen av denna typ av system är att problemen med missade måltidsdoser blir mindre, säger han.

Han beskriver att det i ett nästa utvecklingssteg finns möjlighet för patienten att via en app få rekommendation om vilken dos som bör tas vid ett specifikt tillfälle med hjälp av en så kallad »bolus advisor«, där informationen från den smarta insu­linpennan integreras med fortlöpande data från en glukossensor.

– Här tar algoritmerna hänsyn till kolhydratintag och att insulinbehovet varierar över tid vid exempelvis fysisk ansträngning, och även till den mängd insulin som kan finnas kvar från tidigare injektioner (»insulin on board«). En sådan mer sofistikerad variant av system har godkänts av FDA i USA, säger han.

Men enligt Jan Bolinder arbetar i dag alla företag som tillverkar insulin med att ta fram lösningar med smarta insulinpennor.

Jan Bolinder framhåller ytterligare en aspekt av de nya och smarta insulinpennornas minne av doser och tider – nämligen mer precis forskning. Han beskriver hur forskare hittills fått förlita sig på att patienterna registrerar sina doser och tider i en dagbok, på papper eller digitalt.

– Men dessa utgör notoriskt osäkra data, vilket är förståeligt – vem orkar notera varenda dos i ett halvårs tid? Med sparade doser och tider möjliggörs att ­exakt beskriva hur det verkligen såg ut, för att kunna utvärdera exempelvis effekten av ett nytt insulin, eller andra elektroniska verktyg i kombination med den smarta insulinpennan, säger Jan Bolinder.

Jarl Hellman ser för sin del en stor fördel med att via smarta insulinpennor skapa bättre förutsättningar för god behandling för dem med särskilt svårkontrollerad diabetes typ 1.

– Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har vi ett »centre of excellence« för typ 1-diabetes, där vi transplanterar i särskilt svåra fall. Om det går att få till bättre fungerande behandling skulle det kunna innebära att någon patient kan slippa att genomgå en transplantation, säger han.

Läs mer! Länk till pilotstudien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32003590/

 

Så fungerar smarta insulinpennor

  • Smarta insulinpennor kallas de som kan registrera vilka doser som har getts och när och som lagrar data om de 800 senaste doserna. Informationen kan också laddas upp och visas som kurvor, vilket möjliggör för läkare och diabetessjuksköterska att gå igenom dessa visualiserade data tillsammans med patienten.
  • Insulinpennan NovoPen 6 från Novo Nordisk lanserades förra året i Sverige som ett av de första länderna. Enbart insulin från Novo Nordisk är kompatibelt med pennan.  I juni 2020 drogs den tillbaka. Anledningen var tekniska problem som bestod i att den ibland visade en för låg sista dos, som inte stämde med den som injicerats. Pennan finns dock åter tillgänglig i Sverige sedan den 1 mars.
  • Enligt företaget kan »alla med diabetes som kan dra nytta av en smart insulinpenna med minne och nedladdningsbar funktion använda dessa pennor«, alltså inte bara de med diabetes typ 1.
  • Fler modeller med liknande funktion är på gång. USA:s motsvarighet till Läkemedels­verket, Food and Drug Administration, har god­känt ett annat fabrikat, InPen av företaget Companion Medical, som köpts upp av Medtronic.