Socialstyrelsen ser över medicinska kunskapsprovet

I veckan träffade en grupp läkare med examen utanför EU/EES från Internationella läkarföreningen i Sverige (IFL) Socialstyrelsen.

Mötet var ett resultat av att gruppen ställt krav på att det teoretiska kunskapsprovet, som är den första delen av det medicinska kunskapsprovet för läkare med examen utanför EU/EES, förändras.

Sedan kunskapsprovet skrevs första gången 2016 har det kritiserats för att vara för svårt både kunskapsmässigt och språkligt. Trots att Umeå universitet, som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ordna provet, gjort flera justeringar har kritiken långt ifrån tystnat. Efter det senaste provet den 25 februari undertecknade drygt 230 läkare ett upprop i protest mot kunskapsprovet i dess nuvarande utformning. Rättningen av provet har även överklagats.

Jason Levine har utsetts till talesperson för en grupp utländska läkare som känner sig diskriminerade och kräver förändring. Han är utbildad i USA och har skrivit det teoretiska provet två gånger. Vid det senaste försöket fick han en poäng från godkänt resultat.

– Om det fanns ett prov på svenska läkarprogrammet där 80 procent konsekvent underkändes under fem års tid är jag säker på att universitetet hade agerat för länge sedan, säger han till Läkartidningen.

I genomsnitt klarar 20 procent provet på första försöket, och ungefär 50 procent efter tre försök, enligt Umeå universitet.

– Det innebär att Sverige förlorar femtio procent av läkarna. Tänk vad Sverige förlorar på det, konstaterar Jason Levine.

Gruppen vill bland annat ha en oberoende granskning av den teoretiska delen av det medicinska kunskapsprovet för att utvärdera om kunskapsnivån är rimlig, att gränsen för godkänt sätts efter hur läkaren presterar jämfört med andra som skrivit provet och att Socialstyrelsen inför fler provförsök. Till mötet med Socialstyrelsen hade gruppen även med sig flera exempel på frågor och reaktioner på dem från svenska specialistläkare som gått igenom provet.

Även Läkarförbundet anser att de prövande ska ha fem försök på sig i stället för dagens tre. Läkarförbundet jämför med AT-provet och de prov som studenter vid svenska lärosäten gör, som i princip får skrivas ett obegränsat antal gånger. En del universitet har dock själva valt att begränsa provtillfällena, men studenterna måste alltid ha minst fem försök på sig.

– Vi har fått in den synpunkten från många håll, och jag förstår att det skapar stress hos deltagarna. Samtidigt är det jätteviktigt att man inte gör kunskapsprovet förrän man hunnit förbereda sig ordentligt och har en bra språknivå, säger Åsa Wennberg som är enhetschef för en av behörighetsenheterna på Socialstyrelsen.

Myndigheten lovar att återkomma med ett svar om antal provförsök inom en månad.

– Vi ska titta på detta nu och kommer överväga alla aspekter innan vi fattar ett beslut. Om vi ändrar detta ska det i så fall vara samma för alla yrken, och lärosätena måste ha möjlighet att ro iland det, säger Åsa Wennberg.

En oberoende granskning av provet är däremot inte aktuell i nuläget, enligt henne.

– Det vi har diskuterat är om det går att göra så att det inte bara är lärare från Umeå som skriver frågor utan lärare från alla lärosäten som har läkarutbildningar, säger Åsa Wennberg.

Socialstyrelsen har däremot inlett en översyn av legitimationsprocessen för tredjelandsutbildade läkare. Delvis på grund av kritiken, delvis för att legitimationskraven ändras i och med att den nya läkarutbildningen startar i år.

– Det har kommit många synpunkter på att kunskapsprovet ska testa kliniskt relevanta kunskaper. Jag kan förstå att man tycker det är konstigt att man testas på något som man kanske gör första terminen på läkarutbildningen. Vi får utvärdera om vi ska skruva om något i vårt uppdrag, men vi måste också förhålla oss till regelverket, säger Åsa Wennberg.

En synpunkt som framförts sedan det medicinska kunskapsprovet infördes 2016 är att Sverige riskerar att gå miste om erfarna specialistläkare. Provet, som innehåller en hel del prekliniska frågor, anses främst gynna yngre läkare med nyligen genomgången grundutbildning.

– Vi har fått indikationer på att det är svårare för specialister som jobbat länge i hemlandet att ta sig igenom provet, säger Åsa Wennberg.

Hon anser att det är problematiskt.

– Vi vill inte förlora specialistkompetens. Vi håller på att samla på oss förslag och synpunkter från olika aktörer för hur man ska öka förutsättningarna för att en person som jobbat länge inom sin specialitet ska kunna ta sig igenom legitimationsprocessen.

Har ni förtroende för Umeå universitet?

– De har examinationsrätt för läkarutbildningen, och det är ju lärare på läkarprogrammet som konstruerar frågorna. Vi ser också att man har ett transparent sätt och redovisar varför man bedömt på ett visst sätt.

Innebär det att ni har förtroende för dem?

– Ja, det har vi. De gör det som de ska utifrån det uppdrag de har fått. Vi har ett avtal på två år med Umeå universitet och har hela tiden en dialog med dem.

Jason Levine beskriver mötet med Socialstyrelsen som bra.

– Det var bra diskussioner och det kändes som de lyssnade på oss. Men vi måste se aktion också. Det måste hända något.

Om inget förändras, tänker de tredjelandsutbildade läkarna bojkotta nästa teoretiska kunskapsprov i maj och i stället demonstrera utanför Socialstyrelsen i Stockholm.

Läs också: Så svarar Umeå universitet på kritiken

Tidigare artiklar:

Utländska läkare protesterar mot kunskapsprov

Kunskapsprovet – tuff barriär för läkare utbildade utanför EU

»Vi kan inte ändra hur lagstiftningen ser ut«

»Vården går miste om läkarnas kompetens«

Läkare i brev till Socialstyrelsen: »Kunskapsprovet fyller inte sin funktion«

Kunskapsprov vållar debatt

Skarp kritik mot provet från Läkartidningens panel