Tvärvetenskapligt projekt ska krossa covidutbrott i Uppsala

I det tvärvetenskapliga projektet »Crush covid« samarbetar Region Uppsala och forskare från fem institutioner vid Uppsala universitet för att kartlägga smittspridningen och försöka stoppa kraftiga lokala utbrott av covid-19. Arbetet leds av epidemiologen Tove Fall och läkaren Mats Martinell, som är medicinskt ledningsansvarig för smittspårningen samt universitetslektor.

Hur har ni lyckats hittills?

– Det är svårt att kvantifiera. Ett mål är att tillgängliggöra information om epidemin till befolkningen på ett lättförståeligt sätt. Ett annat att våra resultat ska användas som en del av regionens beslutsunderlag. Det tycker jag att vi har lyckats med, säger Mats Martinell.

Projektet fick en rivstart. Upplänningarna drabbades tidigt och hårt av den andra vågen. Sedan i oktober har projektgruppen kartlagt smittspridningen i Uppsala län med hjälp av bland annat data från hälso- och sjukvården och virusmätning i avloppsvattnet. De följer löpande antal bekräftade fall, sjukhusinläggningar och testning per postnummerområde. Varje torsdag presenterar projektet den senaste datan i en interaktiv grafik. En tidig insikt var de stora skillnaderna mellan olika områden och att stadsdelars socioekonomiska profil påverkade smittspridningen.

– Covid sprids inte som en jämn våg utan det är mer som du skjuter med ett hagelgevär. Det är en massa små utbrott, säger Mats Martinell.

Gruppen upptäckte även att ett drabbat område hade dåliga testmöjligheter, vilket ledde till att regionen öppnade provtagningsstationer. Området lyftes även fram i lokala medier.

– När man sätter spotlighten på ett område tror jag de som bor där blir mer försiktiga. Det har förmodligen större verkan på människors beteende än centrala presskonferenser och stapeldiagram, säger Mats Martinell.

I smittspårningsarbetet ligger fokus på att jaga nya virusvarianter och isolera smittan. »Vi måste gå från att vara virusspårare till att bli virusjägare«, har Mats Martinell sagt. Till sin hjälp har han 25 smittspårare som utgår från Kvarngärdets vårdcentral i Uppsala. Bland dem finns 71-årige Hans Rutberg, som bland annat har varit medicinsk expert på Socialstyrelsen, chefläkare i Östergötland och adjungerad professor i patientsäkerhet. Han och hans hustru Kristina, som också är läkare, läste i lokaltidningen att regionen skulle satsa på fördjupad smittspårning och anmälde sitt intresse. Sedan september har paret tillbringat helgerna med att smittspåra.

– Det känns roligt att bidra, även om vår insats bara är en liten pusselbit, säger Hans Rutberg.

Varje morgon hålls ett avstämningsmöte och gruppen är i ständig kontakt genom en chatt. Om något avvikande dyker upp görs en fördjupad smittspårning. Några smittspårare finns i beredskap för att börja arbeta om det skulle behövas.

– Man är hela tiden med i skeendet, nästan innan det sker. Du kan nästan känna att »nu är det en platå«, eller »nu börjar det röra sig«, säger Hans Rutberg.

Han är imponerad av såväl den öppna kommunikationen som präglar »Crush covid« som de höga ambitionerna i smittspårningen.

– Man ligger i framkant hela tiden. Det är hela tiden en utveckling – nya uppslag som prövas.

För egen del uppskattar han också den personliga kontakten han får under telefonsamtalen.

– Det ger mig mycket. Som chefläkare har jag inte haft patientkontakt på många år. Jag har saknat det.

Är det något som förvånat dig under arbetet som smittspårare?

– Ja, hur varierande symtomen kan vara och hur olika sjuk och mer eller mindre smittsam man verkar kunna vara. I en familj med fyra blir alla sjuka, i en annan bara en.

Stegen från symtomdebut till smittspårning har vässats rejält. I dag bryts smittkedjan vid första länken i 60 procent av fallen. Men huruvida man har dämpat lokala utbrott är svårt att säga säkert. Klart är att smittkedjor med muterade virus har brutits. Under smittspårningen runt en student framkom det exempelvis att han nyligen träffat en nära släkting som varit i Brasilien. Släktingen hade insjuknat dagen efter mötet.

– Det kom fram tack vare följdfrågor från smittspåraren, inte via informationen som studenten fyllt i på 1177, säger Mats Martinell som är övertygad om att en duktig smittspårare är effektivare än appar och andra tekniska hjälpmedel.

Studenten bodde i en studentkorridor. Han smittade även sin flickvän, som i sin tur bodde med två andra studenter. Samtliga isolerades och testades. När sekvenseringen var klar ett tiotal dagar senare, och nästan alla hunnit tillfriskna, visade det sig vara den brasilianska virusvarianten.

– Jag är rätt övertygad om att den tredje vågen kommer. Men ju fler av de nya varianterna vi lyckas klippa, desto flackare kommer den att bli, säger Mats Martinell, som dock är frustrerad över att samarbetet mellan regionerna inte fungerar bättre. Om en spårning leder över regiongränsen, måste Uppsalas smittskyddsenhet exempelvis ringa grannregionens enhet som kontaktar sina smittspårare.

– Det är lite som när en bankrånare jagas i en amerikansk polisfilm. Vid delstatsgränsen blir det blir tvärstopp och man måste ringa till nästa delstatspolis som ska ta över.