Umeåstudenter skriver medicinska kunskapsprovet

När det medicinska kunskapsprovet infördes 2016 möttes den teoretiska delen snabbt av skarp kritik. I dag – fyra år senare – har inte kritiken tystnat, trots att Socialstyrelsen och Umeå universitet har gjort flera justeringar.

Är du förvånad över att det fortfarande finns så stark kritik?

– Jag hade hoppats att de som är frustrerade skulle förstå fördelen med ett standardiserat prov. Vi jobbar med att standardisera, har en referensgrupp och försöker utveckla provet så att det säkerställer den professionella kompetens som krävs för att bli svensk läkare, säger Magnus Hultin som är programdirektör för läkarutbildningen och ansvarig för kunskapsprovet för läkare som är utbildade utanför EU.

Kritiken handlar främst om att det teoretiska kunskapsprovet är för svårt, såväl kunskapsmässigt som språkligt. Magnus Hultin håller inte med.

– Uppdraget är att hitta de som kan utöva läkaryrket patientsäkert. En stor del av de nya examensmålen fokuserar på att självständigt kunna handlägga patienter, fungera i interaktionen med annan personal och ta ansvar för sitt eget framtida lärande. I min värld förutsätter det bra basvetenskapliga och kliniska kunskaper och att man har med sig en tillräcklig mängd av språket.

Vid det senaste provtillfället den 25 februari fick 50 läkarstudenter vardera från termin ett, sju och tio vid Umeå universitet skriva provet.

– Då kommer vi i alla fall ha data hur studenter på ett av läkarprogrammen presterar på motsvarande prov.

På sikt är tanken att samtliga läkarstudenter i Umeå ska skriva provet varje termin. Men huvudsyftet är inte att kontrollera att provet ligger på rätt kunskapsnivå, utan att följa läkarstudenternas progression, enligt Magnus Hultin.

– Vi anser att provet är väldigt bra. Genom att låta studenterna skriva det en gång per termin kommer vi att se hur deras kunskapsbank växer genom terminerna. Då får vi en säker bas att kunna säga att studenterna har en bred teoretisk kunskap inom det medicinska fältet, säger Magnus Hultin.

Han beskriver upplägget som en »win-win«.

– Vi anser att man kan använda kunskapsprovet till bägge syftena. Det är väsentligt för oss att frågebatteriet håller hög kvalitet och är av relevans för de blivande läkarna.

Nästa vecka ska en grupp med läkare med examen utanför EU/EES träffa Socialstyrelsen för att framföra sin kritik. Ett krav från gruppen är att oberoende läkare ska granska provet och att frågor på specialistnivå tas bort.

Magnus Hultin påpekar att Umeå universitet använder en nationell referensgrupp med representanter från samtliga läkarprogram som bollplank.

– Vi har pratat med referensgruppen om processen som vi har att ta fram frågorna och välkomnat en dialog inom de ämneskompetentas lärargrupper. Och vi uppmuntrar våra lärare – varav majoriteten är läkare – att de stämmer av frågorna med sina kollegor på lärosätena så att de är på rätt nivå.

Umeå universitet lägger ut alla gamla prov för att de prövande ska kunna förbereda sig bättre. Inför varje prov tas nya frågor fram. Vid det senaste provet var 80 enskilda läkare med och skrev frågorna.

– Det är inte ett enmansarbete, utan en väldigt bred grupp individer som är frågekonstruktörer, säger Magnus Hultin.

Nu pågår rättningsfasen av det senaste provet. Efter varje prov får de som deltagit lämna in synpunkter. Eventuella kommentarer skickas till frågekonstruktören tillsammans med svarsstatistiken för att kontrollera att frågan är korrekt formulerad.

– Om någon fråga är svårare än en annan tittar vi på om den är så avvikande att det påverkar gränssättningen för provet, säger Magnus Hultin som är medveten om att enstaka frågor kan vara väldigt svåra.

På det senaste provet har till exempel en psykiatrifråga vållat debatt. Samtidigt anser han att det är så få frågor som sticker ut per prov att de inte påverkar totalresultatet.

– En del frågor är svåra, andra är väldigt lätta.

I dag har de prövande tre försök på sig. Ett önskemål som förts fram av läkare med examen utanför EU/EES är att de ska erbjudas fler provtillfällen.

– Det är inte vår fråga, utan något som Socialstyrelsen bestämmer. Vi förhåller oss till vad de bestämmer, säger Magnus Hultin.

Resultatet från det senaste provet presenteras senast torsdag.