I oktober 2016 skrevs det första teoretiska kunskapsprovet i Umeå. Då var det bara 16 procent som klarade det, och provet fick hård kritik för att vara för svårt både kunskapsmässigt och språkligt. Trots att Umeå universitet, som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ordna provet, har gjort flera justeringar sedan dess har kritiken inte tystnat.

Bland läkare med examen från länder utanför EU vållar provet stor ilska och frustration, enligt Jason Levine som utsetts till talesperson för en grupp utländska läkare som kräver förändringar.

– Vi förstår att man måste validera våra kunskaper. Men det måste vara rimliga frågor. Kunskapsprovet har blivit lite bättre än det var initialt, men det är fortfarande för dåligt.

Han säger att många känner sig diskriminerade. Efter det senast provet den 25 februari undertecknade drygt 230 läkare ett upprop i protest mot kunskapsprovet i dess nuvarande utformning.

Enligt de ansvariga vid Umeå universitet klarar i genomsnitt en femtedel provet på första försöket. Ungefär hälften klarar det på de tre försök som de har på sig.

Jason Levine ser två tänkbara förklaringar till att inte fler klarar sig.

– Antingen är testet är inte bra konstruerat eller så saknar vi kunskaperna.

Själv är han övertygad om att det är det första alternativet.

– Jag har studerat med flera andra läkare inför provet. Det är superduktiga läkare med många års erfarenhet inom sina specialistområden. De studerar flera år men klarar ändå inte testet, säger Jason Levine och fortsätter:

– Flera frågor har granskats av fristående experter från Karolinska och Lund, och bedömts kräva specialistkompetens.

Han och en grupp utländska läkare planerade nyligen en demonstration utanför Socialstyrelsen i Stockholm. Men den ställdes in när Socialstyrelsen gick med på att träffa gruppen. Mötet planeras hållas under mars.

– Vi hoppas att de ska lyssna på våra förslag. Vi kan inte studera till ett kunskapsprov som är orimligt.

Gruppen vill bland annat att Socialstyrelsen låter oberoende läkare granska provet, tar bort frågor som är på specialistnivå och gör det möjligt att skriva provet minst fem gånger i stället för dagens tre försök.

– Lyssnar de inte ska vi demonstrera och bojkotta nästa prov. Vi måste göra något så att folk förstår, säger Jason Levine.

Han berättar att många läkare till slut ger upp. Några som han känner har flyttat till Tyskland.

– Tyskland har ungefär samma system som Sverige. Men där klarar de flesta provet första gången. Det är mer standardfrågor.

Jason Levine är själv utbildad i USA och har jobbat flera år som akutläkare. I USA har han gjort USMLE-provet som man måste klara för att få påbörja specialistutbildning.

– Jag studerade bara fem månader och klarade det på första försöket med goda betyg. Det finns bra källor att studera, frågorna är relevanta och rimliga och man kan göra provet hundra gånger om man vill.

Till det svenska kunskapsprovet har han studerat i två år, parallellt med svenskstudier. Vid det första försöket missade han precis gränsen för godkänt. Nu väntar han på resultatet från provet som han skrev den 25 februari. Men han känner sig missmodig.

– Jag tror inte jag har klarat det. Provet är jättedåligt. En del frågor är inte ens medicinska, och andra hittar man bara svar på i någon forskning.

Om han inte lyckas med kunskapsprovet, ser han ingen annan utväg än att flytta från Sverige.

– Jag ska göra mitt bästa. Men jag kan inte studera om hela läkarutbildningen. Och de som har gått den kompletterande utbildningen får vänta i tre-fem år på AT-plats. Kommer du från ett annat land har du nästan ingen chans att få AT.

Läs också: Så svarar Umeå universitet på kritiken

Tidigare artiklar:

Kunskapsprovet – tuff barriär för läkare utbildade utanför EU

»Vi kan inte ändra hur lagstiftningen ser ut«

»Vården går miste om läkarnas kompetens«

Läkare i brev till Socialstyrelsen: »Kunskapsprovet fyller inte sin funktion«

Kunskapsprov vållar debatt

Skarp kritik mot provet från Läkartidningens panel

 

140 FRÅGOR PÅ FYRA TIMMAR

  • Anledningen till att det tidigare TULE-provet ersattes med det medicinska kunskapsprovet 2016 var, enligt Socialstyrelsen, att ge en snabbare väg till en svensk legitimation genom att de som redan hade kunskapen inte skulle behöva göra allmäntjänstgöring.
  • Ett annat syfte var att korta handläggningstiden hos Socialstyrelsen. Att validera de utländska läkarutbildningarna var resurskrävande och systemet la också krokben för läkare som saknade handlingar.
  • Umeå universitet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att nationellt ansvara för och utföra provet.
  • Det teoretiska provet är den första delen av det medicinska kunskapsprovet, som ska testa om den prövande har kunskaper motsvarande en svensk läkarexamen och allmäntjänstgöring.
  • Provet består av tre delar och görs under en dag. Den första delen består av 140 flervalsfrågor (prekliniska och kliniska) som ska besvaras på fyra timmar. Den andra delen består av kliniska fall och den tredje av en vetenskaplig artikel på engelska med frågor. Till dem har deltagarna en timme vardera.
  • För att bli godkänd krävs minst 60 procent rätta svar. De prövande har tre försök på sig.
  • De som klarar sig går vidare till det praktiska provet. Efter godkänt praktiskt prov väntar en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 samt klinisk praktik innan det är möjligt att ansöka om svensk legitimation.
  • Testa själv! Här hittar du de gamla kunskapsproven.