Socialminister Lena Hallengren (S) och utredaren Åsa Kullgren.

I dag, onsdag, presenterade utredaren Åsa Kullgren det andra delbetänkandet i utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap som tillsattes 2018.

En slutsats är att försörjningskedjan för läkemedel och sjukvårdsprodukter är sårbar, vilket inte minst visat sig under coronapandemin.

– Blir det störningar i den globala värdekedjan så påverkas tillförseln av sjukvårdsprodukter till Sverige och beredskapen hos hälso- och sjukvården att hantera den här typen av störningar brister, sa Åsa Kullgren när utredningen presenterades vid en pressträff.

För att stärka beredskapen lägger utredningen fram en rad förslag. Dessa förslag utgår från tre övergripande principer. En är att det ska finnas mer sjukvårdsprodukter i Sverige genom lagerhållning i flera nivåer.

Den första nivån handlar om lagerhållning i vardagen. Utredningen föreslår ett krav på att den offentligfinansierade sjukvården ska hålla lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som motsvarar en månads normalförbrukning. Detta ska stärka beredskapen vid exempelvis försenade leveranser eller restnoteringar av läkemedel.

– Jag vet att många kommuner och regioner redan har tagit lärdom av coronapandemin och påbörjat en bättre lagerhållning. Men jag vill understryka att kravet innefattar alla produkter som behövs för att bedriva en god sjukvård och inte bara klara en pandemi, sa Åsa Kullgren.

Enligt utredningen måste allmänheten som hämtar ut läkemedel vid apoteken också ha en bättre försörjningsberedskap i hemmet och hämta ut läkemedel i god tid innan de tar slut. Det ska också förtydligas i lag att apotek ska ha en lagerhållning som tillgodoser konsumenternas behov.

Den andra nivån handlar om att bygga upp beredskapslager med utvalda sjukvårdsprodukter som behövs för att klara vård vid kriser och krig. Utredningen föreslår att läkemedelsbolag ska få ansvar att hålla beredskapslager för läkemedel och att regioner och kommuner får ansvar att beredskapslagra övriga sjukvårdsprodukter. Lagren, som ska omfatta sex månaders förbrukning, ska finnas i Sverige och det ska vara staten som förfogar över dem.

Därtill föreslås att det ska inrättas statliga säkerhetslager. Det handlar exempelvis om läkemedel mot nervgas, vissa narkosläkemedel och antidoter. Utredningen föreslår också att Sverige ska ha tillverkningsberedskap för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som är särskilt viktiga för att hantera kris och krig.

Den andra huvudprincipen är att sjukvårdsprodukterna ska utnyttjas effektivt.

I utredningen konstateras att krig eller kris kan drabba olika delar av landet i olika utsträckning. Därför finns behov att kunna omfördela produkter från delar av landet som är mindre drabbade.

Här föreslår utredningen att Socialstyrelsen ska få befogenhet att besluta om prioriteringar och omfördelning av sjukvårdsprodukter inom landet.

Den tredje huvudprincipen handlar om att distributionen av sjukvårdsprodukter till vårdgivare och patienter måste säkerställas.

Utredningen understryker bland annat vikten av att patienter själva kan fortsätta att hämta ut läkemedel och andra sjukvårdsprodukter vid en krissituation. Samtidigt konstateras att det i dag inte finns några krav på apotek att upprätthålla verksamhet i kris och krig.

Därför föreslår utredningen att det ska inrättas särskilda beredskapsapotek med geografisk spridning över landet.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att upphandla beredskapsapotek på de platser där Apoteket AB inte har någon verksamhet.

Socialminister Lena Hallengren (S) ser positivt på inriktningen i utredningens förslag.

– En stark beredskap är inte bara till nytta i krig utan också i fredstid. Det gör oss mindre sårbara och mer uthålliga. Nu kommer regeringen och remissinstanserna att på sedvanligt vis analysera förslagen. Min och regeringens ambition är att skyndsamt kunna ta vidare arbetet med att stärka samhällets och vårdens krisberedskap, sa Lena Hallengren vid pressträffen.

Om åtgärderna i delbetänkandet genomförs beräknas kostnaden till 16,6 miljarder kronor under perioden 2022–2035.

Delbetänkandet finns att ta del av på regeringens webbplats.

Slutbetänkandet i utredningen ska redovisas senast den 28 februari nästa år.

Läs mer:

Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser