Regeringen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har kommit överens om att sammanhållna vårdförlopp ska införas för en rad komplexa och långvariga sjukdomar. Konceptet, som länge har använts inom cancervården, går ut på att utredning och behandling sker i särskild ordning och inom vissa tidsgränser. I slutänden handlar det om att minska onödiga väntetider och få till en jämlik vård över landet.

Nu har alltså ytterligare ett sammanhållet vårdförlopp fått klartecken av Styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Den här gången är det om utredning av kognitiv svikt vid misstanke om demenssjukdom som kan börja rullas ut i regionerna.

Kognitiv svikt kan orsakas av många olika tillstånd och sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, pannlobsdemens eller sjukdomar i hjärnans blodkärl.

Det övergripande målet med det nya vårdförloppet är att fler personer med kognitiv svikt som misstänks bero på demenssjukdom ska erbjudas utredning – och det i ett tidigare skede. Målet är också att korta utredningstiderna och skapa bättre förutsättningar för primärvården.

– Det finns tyvärr stora skillnader i landet i dag när det gäller utredning av de här sjukdomarna. Det har undersökningar som gjorts visat, säger Madelene Johanzon, som varit en av två ordförande i den nationella arbetsgruppen för området, i ett pressmeddelande.

– Det kommer att behöva göras förändringar i verksamheter som inte arbetar i enlighet med rekommendationerna, till exempel när det gäller att korta utredningstiden. Här kan prioriteringar vid diagnostiska undersökningar behöva göras, fortsätter hon.

Vårdförloppet startar när sjukvården fått kontakt med en person där den kognitiva svikten misstänks bero på demenssjukdom och avslutas vid bekräftad diagnos, eller när misstanken om demenssjukdom inte längre kvarstår.

Styrgruppen har dessutom klubbat igenom en generisk modell för rehabilitering som ska integreras på ett enhetligt sätt i de sammanhållna vårdförloppen. Det ska bland annat borga för att alla patienter som behöver rehabilitering får ett strukturerat omhändertagande med tidig individuell bedömning, rehabiliteringsplan, evidensbaserade åtgärder och uppföljning. Modellen beskriver rehabiliteringsprocessen samt delar av det försäkringsmedicinska arbetet.