2017 tillsatte regeringen en statlig utredning som skulle ge förslag på flera olika områden för att ge eleverna bättre förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. I den skulle skolornas stöd- och elevhälsoarbete analyseras. Och nu har utredningen kommit med ett slutbetänkande.

Utredningen pekar på några utmaningar i elevhälsan. Det har till exempel visat sig svårt att – vilket ambitionen är – gå från »akututryckningar« till mer förebyggande och hälsofrämjande arbete. En redovisning från Skolinspektionen från 2018 visar att den typen av arbete i stor utsträckning görs av lärare, utan elevhälsans inblandning.

Ett annat problem kan vara att få samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan att fungera optimalt. Forskning pekar både på en risk att inte förstå sig på andra yrkens perspektiv, och på att professioner undertrycker sin egen kompetens av rädsla att sticka ut.

Elevhälsoarbetet har även ofta organiserats i ett »eget spår«, i stället för att involvera andra yrkesgrupper i skolan. Utredningen föreslår att elevhälsans nuvarande uppdrag förtydligas med exempelvis bestämmelser om att arbetet ska bedrivas i samverkan med övrig personal på skolan.

Ett av utredningens mer handfasta förslag handlar om en lägstanivå för elevhälsan. Det skulle ske genom en reglering där antalet elever per tjänst får ett tak. Skolläkare skulle få ansvara för högst 7 000 elever, psykologer för 1 000, skolsköterskor 430 elever, och kuratorer 400.

Det skulle i samtliga yrkesgruppers fall innebära ett färre antal elever än det uppskattade genomsnittet i dag. Enligt beräkningar har till exempel läkare över 10 000 elever i snitt och psykologer 1 500.

Men det är som sagt beräkningar. Det saknas i dag någon egentlig nationell statistik över tillgång till personal inom elevhälsan. Det försvårar jämförelser, uppföljning och analys.

Ett av utredningens förslag är därför att det ska vara obligatoriskt för huvudmän inom skolväsendet, exempelvis kommunerna, att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Sådana uppgifter kommer inte publiceras på grund av sekretess, men skulle kunna användas exempelvis i forskningssyfte.

Utredningen föreslår också ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan. Det skulle förbättra kartläggningar av stödbehov för elever och höja kvaliteten på sådana insatser. Det skulle också hjälpa lärarna i arbetet med att utforma inkluderande miljöer.

Andra förslag som utredningen ger handlar till exempel om en garanti för stödinsatser för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Därtill tycker utredarna att grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten.

Utredningen »Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven« (SOU 2021:11) finns på Regeringskansliets webbplats.