Fyra meddelanden om högt och lågt har trillat in när Eva Toft, överläkare på diabetesmottagningen på Ersta sjukhus, vittjar sin meddelandekorg den här dagen. Här har man sedan flera år en virtuell mottagning där patienter enkelt kan nå sin specifika läkare eller diabetessjuksköterska genom textmeddelande eller videomöte via en särskild app.
– Man får ett antal meddelanden per dag där det står: »Nu är det så här med mitt blodsocker, vad ska jag göra nu?« Sedan får man svara så gott man kan på det när man får tid. Vi tror ju att tillgång till detta har haft stor betydelse – även om vi inte kan bevisa det ännu – just för våra unga patienter, som förbättrat sin glukoskontroll över tid, säger Eva Toft, en av fem läkare på mottagningen.
I dag finns inga särskilda mottagningar för unga vuxna med typ 1-diabetes i Sverige. Även om mottagningen på Ersta är en vanlig mottagning så har den med tiden kommit att ta emot allt fler i den här kategorin. Av mottagningens runt 1 560 patienter med typ 1-diabetes är ungefär 500 mellan 18 och 25 år. Det motsvarar ungefär hälften av alla Region Stockholms patienter i den gruppen.
– Barnläkarna har haft ett gott öga till vår mottagning och valt att skicka patienter hit i större utsträckning än till andra mottagningar i Stockholm vid övergången till vuxensjukvården. Här har man sin dedikerade doktor och diabetessjuksköterska, så kontinuiteten är annorlunda än på de stora sjukhusen.
Det är möjligt delvis på grund av att Ersta sjukhus inte tar emot några AT-läkare, ST-läkare eller läkarkandidater.
– Det är förstås en nackdel också, men för patienterna är det skönt att få träffa samma person och slippa dra sin historia om och om igen, säger Eva Toft.
Hon tror att gruppen unga vuxna behöver ett särskilt omhändertagande, bland annat för att inte riskera att tappas bort i övergången från barn- och ungdomssjukvården.
– Alla patienter behöver förstås få individualiserad och personcentrerad vård. Men vi tror att det finns ett extra stort behov av det i den här gruppen. På Ersta sjukhus har vi pratat mycket om att det vore bra att ha en särskild mottagning för patienter från 16 år och upp till 25, säger hon och fortsätter:
– Under den här tiden är det väldigt mycket som händer i livet. Man ska göra sig fri från föräldrar, skaffa sig utbildning och göra färdigt sin entré i vuxenlivet. Och samtidigt har man den här sjukdomen som man aldrig kan ta semester från. Att komma över till en annan vårdgivare och ett annat diabetesteam just vid 18 års ålder är kanske inte optimalt.
Det kan finnas ett behov av tätare kontakter om man har tappat kontrollen på sin diabetes ett tag.
– Vi vet ju att man får betala ett högt pris i komplikationer långt senare om man inte prioriterat sin diabetessjukdom, utan kanske legat högt i blodsocker under några år. Det är kanske lättare att tappas bort om man inte går på en mottagning som har mer fokus på att just det här kan hända, säger Eva Toft.
Under pandemin har diabetessjukvården på många håll behövt skapa digitala kontaktvägar.
På Ersta sjukhus har man alltså i flera år gett patienter möjlighet till virtuell mottagning. Och även om Eva Toft ännu inte kan dra slutsatsen att det ger bättre glukoskontroll hos unga vuxna så hoppas hon att en randomiserad studie snart ska ge en klarare bild.
I studien tittar hon och hennes medarbetare närmare på hur tillgång till den virtuella mottagningen påverkar just unga vuxna med typ 1-diabetes när det gäller långtidsblodsockret HbA1c och andra glykemiska mått, behandlingstillfredsställelse och livskvalitet.
– Vi ser att fler av våra unga patienter uppnår ett HbA1c under 52 mmol/mol och att färre ligger på riktigt höga värden, över 70 mmol/mol. Men vi kan inte säkert säga att det finns ett orsakssamband.
