Måndagen markerar att det är precis fem år sedan Ahmadreza Djalali, forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, greps under en föreläsningsresa i Iran 2016. Året därpå dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018 – samma år som han fick svenskt medborgarskap. Ahmadreza Djalali har vid tidigare tillfällen själv sagt att han dömts för att han i själva verket vägrat spionera för Irans räkning.
Nu i mitten av april flyttades han från en 20 veckor lång isolering, en period som FN beskriver som tortyr.
– Det är en god nyhet att han togs ur isoleringen. Men han skulle behöva tas till ett sjukhus utanför fängelset och få ordentlig vård. Hans hälsosituation är otroligt allvarlig. Han verkar ha gått ner ännu mer i vikt i isoleringen, och han var väldigt mager innan, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty international Sverige.
I mars i år publicerade FN ett uttalande om att Ahmadreza Djalalis hälsotillstånd är akut och att han riskerar att dö i fängelset. Det ledde till att Amnesty, Karolinska institutet och Kungliga vetenskapsakademien skrev ett öppet brev till statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde.
Nu på femårsdagen av Ahmadreza Djalalis gripande, går KI tillsammans med lärosätena Università del Piemonte Orientale i Italien och Vrije Universiteit Brussel i Belgien, ut med en gemensam uppmaning. Universiteten, där Ahmadreza Djalali har varit verksam, riktar sig i synnerhet till EU-parlamentet.
»Vi uppmanar det internationella samfundet att omedelbart vidta förnyade åtgärder som svar på den försämrade situation som Dr. Djalali för närvarande befinner sig i, och vi uppmanar EU och medlemsstaterna att ingripa i detta fall innan det är för sent.«
Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet, menar att det är svårt att föreställa sig vad Ahmadreza Djalali utsatts för.
– Jag har aldrig under mina många år som forskare upplevt ett liknande övergrepp mot en kollega, säger Ole Petter Ottersen i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Det här är ett angrepp inte bara mot honom och hans familj, utan mot allt det som universitet och forskning står för, mot mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och mot akademisk frihet.
Universiteten vill att det internationella samfundet ökar trycket på Iran att omedelbart släppa Ahmadreza Djalali.
– Detsamma gäller för alla andra dömda personer i Iran som utsatts för rättsövergrepp och blivit oskyldigt dömda för fabricerade brott, säger Ole Petter Ottersen.
Protesterna har varit många runt om i världen. Exempelvis har Världsläkarorganisationen WMA, en rad svenska EU-parlamentariker och ett antal människorättsexperter inom FN krävt hans frisläppande.
Även om Ahmadreza Djalali fortfarande är fängslad och dömd till döden, har protesterna förmodligen spelat roll, menar Maja Åberg.
– Utan de internationella påtryckningarna tror jag att han antingen hade suttit kvar i isolering eller redan avrättats. De internationella påtryckningarna spelar roll.
Amnesty har hittills samlat in över 112 000 namnunderskrifter för att stoppa Ahmadreza Djalalis avrättning. Underskrifter skickas kontinuerligt till Irans ambassad i Sverige och till landets justitieminister Ebrahim Raisi.
– Jag tror att det är jätteviktigt att internationella påtryckningar fortsätter lyfta fallet så det inte faller i glömska. Då tror jag risken är mycket större att de skulle verkställa dödsstraffet, säger Maja Åberg.
Läs även:
Öppet brev till regeringen om fängslade Ahmadreza Djalali
SLF och SLS kräver Djalalis frigivande
Vetenskaplig maratonsändning för dödsdömde Ahmadreza Djalali
Svenska EU-parlamentariker kräver agerande i Djalali-fallet
Dödsdömd KI-forskare kan komma att avrättas
Djalali återförd till fängelset i Iran
Tidigare KI-forskare hotas av avrättning
Fängslad KI-forskare har inlett vattenstrejk
WMA upprepar vädjan: Frige Djalali
