Efter att ett litet antal personer som vaccinerats med Astra Zenecas vaccin har drabbats av koagulationsrubbningar, har Folkhälsomyndigheten sett över användningen av vaccinet. Myndigheten har gjort en bedömning utifrån underlag från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och i samråd med Läkemedelsverket.

Slutsatsen är att rekommendationen att bara ge Astra Zenecas vaccin till personer 65+ kvarstår. De yngre som fått en första dos med vaccinet bör i stället erbjudas en andra dos med ett mRNA-vaccin. Sådana vaccin som erbjuds i Sverige kommer från tillverkarna Pfizer/Biontec och Moderna.

– Vi har följt utvecklingen, sa statsepidemiolog Anders Tegnell på den myndighetsgemensamma presskonferensen på tisdagen.

– Det finns fortfarande inga riktiga studier på det, men i diskussion med andra länder har vi landat i att det enda rimliga är att använda ett Pfizer- eller Moderna-vaccin för andra dosen till dem under 65 som fått en första dos med Astra Zenecas vaccin. Det ska göras efter 12–15 veckor. Nu under maj månad börjar det bli ett antal personer.

Han påtalade också att Astra Zencas vaccin är bra och har en lika stark skyddseffekt som de andra vaccinen som används i Sverige, samt att koagulationsrubbningarna har gällt fall med yngre personer.

Folkhälsomyndigheten förtydligar också prioriteringsordningen för vaccinationen. Regionerna måste säkra en hög vaccinationstakt av personer 65 år och äldre. Och myndigheten påpekar också att vaccination av personal ger ett indirekt skydd till de mest sårbara.

Därtill skärps definitionen av vilken personal inom vård och omsorg som ska prioriteras. Vaccin ska ges till medarbetare inom somatisk slutenvård som har »tät och långvarig kontakt med personer som tillhör riskgrupperna« och till personal som dagligen utför omvårdnad eller på andra sätt har långvarig kontakt med personer i riskzonen för allvarlig sjukdom.

– Vi tror att med detta ska man tydligare kunna bestämma vilka delar av personalen som ska behöver vaccineras och att den gruppen som inte behöver vaccineras kan vänta till fas 4.

Folkhälsomyndigheten har även tagit fram en uppdaterad vägledning för antigentester. De kan användas som ett komplement till PCR-tester inom hälso- och sjukvård och vid smittspårning när det finns behov av snabba svar och om PCR-kapaciteten är otillräcklig. Men de ersätter inte PCR-tester eller andra skyddsåtgärder.

– De behöver verifieras med ett PCR-test efteråt om de är positiva. De är inte lika bra som PCR-testerna när det gäller att säga om en person har covid-19, sa Anders Tegnell.

 

Läs även:

Leverans av Janssens vaccin stoppas

EMA utreder blodproppar efter vaccination med Janssens vaccin

Vårdpersonal kan behöva tre vaccindoser