Enligt regeringens direktiv ska utredningen granska metoden som Rättsmedicinalverket tillämpar, det aktuella kunskapsunderlaget för metoden och hur det vetenskapliga underlaget för myndighetens utlåtanden har utvecklats över tid. Utredningen ska också titta närmare på vilka metoder som används i andra länder.
I juni i år skulle en första delredovisning ha skett, men nu får utredaren Maria Eka, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm, mer tid på sig. Senast i slutet av oktober vill regeringen ha en första rapport.
Som Läkartidningen berättat har utredningens oberoende – och valet av experter som ska stötta arbetet – ifrågasatts.
Bland de nio experter som justitieminister Morgan Johansson (S) utsåg i höstas fanns bland andra Elias Palm, avdelningschef på Rättsmedicinalverket, som varit med och utvecklat metoden och tagit stark ställning för den. Som experter utsågs även Elizabeth Åhsberg, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen.
– Slutgiltigt kan expertgruppen och utredningen förstås bara bedömas utifrån vad den kommer fram till och levererar. Men jag noterar att det delvis är de mest styvnackade försvararna av det här kontroversiella metodvalet som utsetts som experter – samtidigt som de som kritiserat metodvalet inte finns där, sa Mikael Sandlund, ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, till Läkartidningen i höstas.
Utredaren Maria Eka öppnade i samma veva för att – vid behov – utöka expertgruppen efter hand.
Mikael Sandlund tyckte dock att expertgruppen borde ha breddats redan från början:
– Ja, jag tycker det. Då hade jag känt mig tryggare när det gäller förutsättningarna för att den här granskningen ska bli oberoende och opartisk och faktiskt lösa traumat som det här är för rätt stora delar av läkarkåren.
