Två nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar att utrikesfödda har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19. Utrikesfödda löper högre risk att smittas, behöva intensivvård och avlida i covid-19. Risken för att behöva intensivvård är allra högst för personer födda i Afrika och Mellanöstern.

Samtidigt är andelen som vaccinerar sig mot covid-19 lägre bland utrikesfödda. Ny statistik som Folkhälsomyndigheten tagit fram visar att det finns stora skillnader i vaccinationstäckning mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda. Det gäller både för grupper som blev vaccinerade under fas 1 och grupper som vaccineras i fas 2.

Vaccinationstäckningen bland personer som är 80 år och äldre är högst bland personer som är födda i Sverige (91 procent). Därefter kommer personer som är födda i Norden (85 procent), i Nordamerika (81 procent) och i EU (77 procent). Vaccinationstäckning är lägst bland personer födda i Nordafrika (59 procent) och i övriga Afrika (44 procent).

I fas 1 är det mindre skillnad mellan personer födda i Sverige och utrikesfödda bland personer på SÄBO, jämfört med äldre med hemtjänst.

Vad de stora skillnaderna beror på är inte klarlagt. Det kommer undersökas ytterligare enligt statsepidemiolog Anders Tegnell. Han är bekymrad över den bristande vaccinationstäckningen bland utrikesfödda.

– Skillnaderna i vaccinationstäckning innebär en ökad risk för enskilda individer att drabbas av allvarlig sjukdom och död. Det påverkar också förutsättningarna för en jämlik i hälsa i landet. Även risken för klusterutbrott ökar när personer i olika grupper eller områden förblir ovaccinerade, säger Anders Tegnell i ett pressmeddelande.

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är född i ett annat land.