Läkemedelsverket har hittills i år fått in nästan 32 000 rapporter om misstänkta biverkningar. Det motsvarar vad myndigheten normalt får in under fyra sammanlagda år. Av dessa gäller drygt 27 500 vaccin mot covid-19.

– Det är en exceptionellt stor mängd misstänkta biverkningar som rapporteras in nu, sa Veronica Arthurson, enhetschef på Läkemedelsverket, vid den myndighetsgemensamma pressträffen på tisdagen.

Det innebär också mycket arbete med att sortera bland det stora inflödet rapporter. I stor utsträckning handlar det om att prioritera bland rapporterna så att okända och allvarliga biverkningar kan skickas till den EU-gemensamma databasen för säkerhetsuppföljning.

– När våra svenska rapporter finns där bidrar de till ett ökat kunskapsläge och att vi, förhoppningsvis tidigt, kan upptäcka nya potentiella säkerhetsrisker med de här vaccinen.

Hittills har drygt 3 000 rapporter skickats angående covid-19-vaccinen. De inrymmer alla okända och misstänkt allvarliga biverkningar som hittills har rapporterats i Sverige.

Rapporterna som kommer till Läkemedelsverket hanteras i ett första steg samma dag de kommer in, ibland någon dag senare.

– Det här arbetssättet gör att Läkemedelsverket har god koll på de knappt 25 000 rapporter som inkommit men ännu inte har hunnit färdigställas. Det innebär också att risken är liten att vi ska missa okända allvarliga biverkningar som rapporteras in, sa Veronica Arthurson.

Hon menar att i praktiken består de rapporter som inte hanterats färdigt av vanliga misstänkta biverkningar. De kommer att färdigställas, men har en lägre prioritet.

Läkemedelsverket har fått in rapporter om biverkningar för alla tre vaccin som används i Sverige. Men det är en betydligt högre rapporteringsgrad för Astra Zenecas vaccin.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte utifrån den här typen av spontanrapportering kan dra några slutsatser om att det skulle vara vanligare med vissa typer av biverkningar för en viss typ av vaccin.

Den stora majoriteten av rapporterna, 92 procent, handlar om kända, vanliga och ofta lindriga biverkningar som exempelvis feber och trötthet. Fördelningen av biverkningar är ganska lik för alla tre vaccin.

De mycket sällsynta men allvarliga misstänkta biverkningarna med en kombination av blodproppar och lägre nivåer av blodplättar, har rapporterats fyra gånger i Sverige. Senast var i förra veckan och gällde då ett dödsfall av en kvinna i 70-årsåldern. Denna typ av biverkning gäller virusvektorvaccin, där Astra Zenecas är det som i nuläget används i Sverige.

Ungefär 75 procent av alla rapporter om biverkningar i år har kommit från privatpersoner, medan 25 procent kommit från hälso- och sjukvården. Om man däremot tittar på rapporterna om allvarliga biverkningar, kommer majoriteten från sjukvården.

– Konsumenter är alltså väldigt duktiga på att rapportera in icke allvarliga misstänkta biverkningar, vilket vi också uppmuntrat att man ska göra, sa Veronica Arthurson.