I en ny rapport har Nationella vårdkompetensrådet tittat närmare på läkares väg genom utbildnings- och sjukvårdssystemen för att försöka ringa in flaskhalsar i övergångarna mellan utbildning, legitimation, specialisering och forskarexamen.

Statistikbaserade flödesbeskrivningar visar alltså att tiden för att ta sig igenom systemen har ökat. Till exempel tog det 2018 i genomsnitt 36 månader för nyexaminerade läkare att få sin legitimation, jämfört med 30,5 månader 2008. 2018 fick 66 procent legitimation inom 36 månader efter examen, jämfört med 80 procent 2008.

Även tiden mellan legitimation och specialistbevis samt mellan legitimation och doktorsexamen har ökat.

Rådets ordförande Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tycker att siffrorna tydligt visar på ett slöseri med resurser.

– Vår flödesstatistik visar tydligt att det finns outnyttjad läkarkompetens som beror på allt längre ledtider för att ta sig genom systemen, säger hon i ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att det tar längre tid för kvinnor än för män att ta sig igenom systemet.

Till exempel var den genomsnittliga tiden från legitimation till specialistbevis 8,2 år för kvinnor och 7,6 år för män 2018.  Enligt en beräkning som Nationella vårdkompetensrådet har gjort motsvarar skillnaden i tid mellan kvinnor och män 483 helårstjänster som specialistläkare som sjukvården går miste om.

För kvinnor tog det också i genomsnitt ett år längre att gå från legitimation till doktorsexamen under perioden 2010 till 2019.

– Könsskillnaderna är systematiska och har varit bestående under hela den undersökta perioden, men det betyder inte att vi ska acceptera skillnaderna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nationella vårdkompetensrådet ska nu göra en djupare analys av resultaten i rapporten. Det handlar bland annat om att titta närmare på hur faktorer som utbildnings- och arbetsmiljö, uttag av föräldraledighet, sjukskrivningstal, villkor för doktorander och fördelning av forskningsmedel påverkar kvinnor respektive män.

Madeleine Liljegren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf), tycker att de könsskillnader som det Nationella vårdkompetensrådet pekar på i sin rapport är väldigt intressanta.

– Jag glädjer mig åt att se att de ska analysera det här ytterligare och försöka ta reda på vad det kan bero på. Spontant funderar jag på om det kan ha att göra med föräldraledighet. Kvinnor tar ju generellt ut mer föräldraledighet än män. Men om det handlar om diskriminering när det gäller tillsättning av tjänster till exempel så är det så klart helt oacceptabelt, säger hon till Läkartidningen.

Att tiden till legitimation generellt har ökat är i linje med det som Sylf ser i sina egna undersökningar, påpekar hon.

– Vi ser i våra undersökningar att väntetiden till AT har ökat, så det förvånar mig inte. Men det är klart att det är intressant att det Nationella vårdkompetensrådet fastslår det också. Förhoppningsvis kan det bidra till att öka trycket på regionerna inför att de den 15 augusti ska redovisa till regeringen hur de ska öka antalet AT-platser framöver, säger Madeleine Liljegren.