Studien bygger på enkätundersökningar som genomförts bland ett representativt urval av läkare under 2010, 2016 och 2019. Enkäterna skickades ut till mellan 1 500 och 2 220 läkare i olika befattningar. Svarsfrekvensen var mellan 66,7 och 73,1 procent.

För att mäta nivåerna av arbetsstress använde forskarna en kortversion av ansträngnings-belöningsmodellen (effort-reward imbalance).

Bland sjukhusläkare, privatpraktiserande specialister och läkare inom akademin syntes ingen signifikant ökning av stressnivån.

Men hos fastläkarna ökade andelen läkare med riskfyllda nivåer av stress på arbetet, från 10,3 procent 2010 till 40,1 procent 2019.

En del av förklaringen till ökningen tros vara en sjukvårdsreform som genomfördes 2012. Den innebar bland annat att vissa uppgifter som tidigare legat på sjukhusvården flyttat över till kommunerna och därmed fastläkarna.

– Detta har påverkat fastläkarnas arbetsvardag och kan troligen förklara en del av ökningen i arbetsstress: Fler konsultationer, växande krav på dokumentation och ökad arbetsvolym har dokumenterats, skriver Judith Rosta, forskare vid Legeforskningsinstituttet och en av personerna bakom studien, i en kommentar till sajten Forskning.no.

En annan förklaring till att den upplevda arbetsstressen har ökat kan enligt forskarna vara förändringar i förväntningar på yrkeslivet bland yngre allmänläkare och läkare generellt.

Studien är publicerad i BMJ Open och finns att ta del av här.