Under pandemin har flera medier rapporterat om svårigheter att ta del av offentliga handlingar, vilket har försvårat en granskning av hur myndigheter, kommuner och regioner har hanterat situationen. Det har också förekommit uppgifter om verksamheter som uppmanat sina medarbetare att inte pratat med medier.
Förra sommaren larmade även Tidningsutgivarna (TU) om att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten inte fungerat i praktiken. I en hemställan till regeringen efterfrågade organisationen en oberoende granskning. »Mediernas strävan efter att kunna berätta och informera har, som vi uppfattar det, inte tillgodosetts. Det har till och med förekommit att handlingar raderats. Allt detta ger en grogrund för misstänksamhet och konspirationsteorier som ingen är betjänt av«, skrev TU.
Och nu tillsätter regeringen alltså en utredare som ska kartlägga hur staten, kommunerna och regionerna har förhållit sig till offentlighetsprincipen och meddelarfriheten under pandemin.
– Just i tider av kris är det viktigare än någonsin att man håller på öppenheten och transparensen. Jag har nåtts av uppgifter att det inte har fungerat på riktigt alla håll. Det har funnits kommunala beslut där man hållit saker och ting hemligt för medierna och allmänheten på ett sätt som kanske inte varit förenligt med offentlighetsprincipen, säger Justitieminister Morgan Johansson (S) till tidningen Journalisten.
Utredare blir Peder Liljeqvist, lagman vid Kammarrätten i Stockholm. Han ska också analysera i vilken mån sekretessregler på ett oproportionerligt sätt har begränsat möjligheterna till granskning av hanteringen av covid-19-pandemin.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2021.
