I november förra året enades Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) om ett nytt kollektivavtal. Avtalet löper över fyra år med ett sifferlöst första år. Det innebär att det inte finns någon centralt angiven nivå för löneökningarna. Läkarförbundet fick dock gehör för sitt krav på retroaktiva löneökningar från april 2020.

Nu är nästan alla lokalföreningar klara med löneöversynen och utfallet för 2020 varierar mellan 2 procent och 2,75 procent, enligt en enkätundersökning som Läkartidningen gjort.

– Det är en bra start på vår avtalsperiod. Vi har haft ett bättre utfall än vad en fastslagen siffra hade gett oss. Det var en lång och tuff avtalsrörelse. Jag tycker att vi kan vara väldigt nöjda utifrån de förutsättningarna som fanns. Våra förhandlare i de lokala läkarföreningarna förtjänar en eloge för väl genomförda förhandlingar, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet. Foto: Sveriges läkarförbund

Hon framhåller också att det lutar åt att utfallet totalt sett blir något högre än det normerande industrimärket som blev 5,4 procent över tre år.

Allra bäst utfall fick läkarna i Jönköping med 2,75 procent. Där blev man klar redan i november förra året. För att snabba på processen föreslog arbetsgivaren ett generellt lönepåslag med samma procentsats till alla läkare. Något som läkarföreningen sa ja till.

Några lokalföreningar har också slagit samman löneöversynen för 2020 och 2021. Ett exempel är Värmland där man fick 4,5 procent över två år. Enligt föreningen ger det ett utfall för 2021 på ungefär 2,2 procent, vilket kan jämföras med den centralt fastslagna siffran på 2 procent.

Flera lokalföreningar uttrycker samtidigt en besvikelse över att läkarkårens insatser under pandemin inte värderats högre av arbetsgivarna.

Mot bakgrund av det varit ett väldigt speciellt år för läkarkåren under pandemin, vad tänker du kring utfallet då?

– Våra medlemmar har arbetat extremt hårt under pandemin. Det är viktigt att arbetsgivarna kliver fram och belönar Sveriges läkare. Det vilar ett tungt ansvar på regionerna i detta läge, säger Sofia Rydgren Stale.

Tycker du att regionerna tagit det ansvaret under det här första året?

– Det finns skillnader över landet, även om vi är nöjda i stort. Vi kommer fortsatt följa hur löneutvecklingen faller ut över hela avtalet i regionerna. Vi har siffersatt de tre kommande åren och det får man se som ett golv. Det finns fortfarande goda möjligheter för arbetsgivarna att kliva fram och visa att de värderar läkares insatser.

Lägst utfall för 2020 fick läkarna i Region Norrbotten med 2 procent.

– Det måste man vara besviken på, för det är sämst i Sverige, säger Gunilla Engström, ordförande i Norrbottens läkarförening, till Läkartidningen.

Hon menar att arbetsgivaren inte tar läkarbristen i Norrbotten på allvar.

Gunilla Engström, ordförande i Norrbottens läkarförening. Foto: Privat

– Vi har lägst antal läkare per invånare i Norrbotten, och vi har stora brister, kanske mest påtagligt när det gäller distriktsläkare. Sedan har vi ju svårigheter att täcka jourlinjer och vi är beroende av hyrläkare. Ändå så tycker arbetsgivaren att det är tillräckligt som det är.

Hur skulle höjda löner kunna bidra till att lösa den situationen hos er?

– Det kanske skulle locka någon mer till oss eller locka någon att stanna kvar. Det i sin tur skulle så småningom kunna ge en bättre arbetsmiljö. En hög lön kan ju till viss del kompensera en arbetsmiljö som inte är så god. Men har man varken det ena eller det andra så stannar man ju knappast kvar.

Gunilla Engström konstaterar också att det i praktiken inte var någon förhandling om löneökningarna i Norrbotten.

– Arbetsgivaren gav sitt bud på 2 procent och sedan höll de fast vid det. Vi fick tillskjutet några tusenlappar men det handlade ju om promillen.

Olle Hollertz, ordförande i Kalmar läns läkarförening, delar den upplevelsen. Han menar att budskapet som förmedlades från förbundet centralt var att sifferlöst avtal skulle innebära förhandling.

– När vi sedan försöker omsätta det i praktiken så möts vi av kalla handen i princip, och en total oförståelse från arbetsgivarens sida, säger Olle Hollertz.

Enligt honom var regionens budskap att de ensidigt bestämmer löneutfallet och att läkarföreningen kunde komma med synpunkter. Utfallet i Kalmar blev 2,35 procent.

Olle Hollertz anser att Läkarförbundet framöver tydligare behöver reda ut med SKR vad orden betyder och vad de innebär i praktiken.

– Det handlar ju om att kartlägga spelreglerna tillsammans med SKR. Säger man förhandling så ska det ju vara förhandling.

Sofia Rydgren Stale känner till att det på några håll i landet varit stora utmaningar i processen med de lokala lönerna.

– Jag vet om att man på en del håll har tyckt att arbetsgivaren kommer och säger: »Det är sifferlöst och detta är vad vi har bestämt«, och det blir ju ett stort problem för både vi och SKR var överens om att vi skulle ha ett avtal som byggde tillit.

Detta är något som förbundet ska ha fortsätta diskussioner med SKR om.

– Vi har varit väldigt tydliga med att man måste vårda avtalet på ett bra sätt. Det är viktigt att det finns en tillit mellan våra parter också lokalt. Jag vet att det kärvat på en del håll i landet. Det kommer vi påtala och fortsätta arbeta för att det ska fungera.

Vad är era synpunkter efter det här första året då?

– Det har handlat både om hur man får underlagen, hur de ser ut, och hur själva processen och diskussionerna förs. Det finns många olika delar vi kommer behöva titta på och hantera.

På några håll i landet är lönerna inte helt klara för alla förvaltningar. Det gäller till exempel både Västra Götalandsregionen och Region Stockholm.

Enligt Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening, handlar det bland annat om Karolinska universitetssjukhuset samt SLSO, det vill säga den regiondrivna primärvården. Där väntas man bli klar i slutet av månaden.

Vad är det som drar ut på tiden?

– Jag skulle säga att det är så enkelt att de kom igång sent och då blir man klar sent.

Enligt Johan Styrud ser utfallet i Stockholm ut att landa på strax över 2 procent.

– Jag är inte nöjd men jag är inte missnöjd. Sedan ska man ändå säga att med tanke på hur samhället är just nu med pandemin och allting så gör våra medlemmar otroliga insatser. Det tycker jag att man kanske inte har tagit hänsyn till.

Avtal med och utan siffror

I november enades Sveriges läkarförbund, Sveriges Kommuner och regioner och Sobona om ett nytt kollektivavtal. Avtalet omfattar cirka 34 000 läkare och avtalet gäller till 31 mars 2024.

För 2020 finns ingen centralt angiven nivå för löneökningarna, men modellen ger retroaktiv lönerevision från den 1 april.

För 2021 finns sedan ett garanterat utfall på minst 2 procent, och för 2022 på 1,6 procent. Det sista året ska nivån sättas enligt det så kallade märket som sätts av parterna inom industrin.