Den nationella läkemedelslistan ska ge sjukvården, apotek och patienter tillgång till samma uppgifter om förskrivna och uthämtade läkemedel – något som ska borga för en säkrare läkemedelshantering.
Egentligen skulle lagen om nationell läkemedelslista trätt i kraft den 1 juni 2020. Men på grund av pandemin beslutade regering och riksdag förra våren att starten skulle flyttas fram till den 1 maj i år.
Nu vill Sveriges Kommuner och regioner (SKR) att införandet skjuts upp ytterligare. I en hemställan till regeringen skriver man att den tekniska infrastrukturen ännu inte finns på plats och att införandet vore både riskfyllt och ta för mycket kraft från vårdens medarbetare.
– Införandet av den nationella läkemedelslistan innebär att hälso- och sjukvården åläggs ännu fler betungande administrativa uppgifter. Det är inte rimligt för vårdpersonalen att regeringen driver igenom förändringen nu i den pressade situation som redan råder. Här måste staten tänka om för att inte patientsäkerheten ska äventyras, säger Marie Morell (M), ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKR, i ett pressmeddelande.
När lagen har trätt i kraft har regionerna två år på sig att ansluta sina journalsystem – då blir nationella läkemedelslistan obligatorisk. Men enligt SKR saknas förutsättningar att gå i mål under övergångsperioden.
Framför allt handlar det om att de tjänster som listan ska bygga på ännu inte är på plats och att vårdgivare och apotek i praktiken inte har något att ansluta sig till när lagen träder i kraft. Men SKR pekar också på att införandet krockar med att 13 regioner arbetar med att införa nya vårdinformationsmiljöer – och att det arbetet har försenats av pandemin.
