Under pandemins första våg sjönk dödligheten efterhand för patienter som var inlagda med covid-19 på sjukhus. Men i slutet av den andra vågen steg dödligheten på nytt.

Det visar en nationell studie som ännu är opublicerad och gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Linköpings universitet i samarbete med Socialstyrelsen. I den undersöks andelen avlidna bland samtliga personer som vårdats på sjukhus för covid-19 mellan den 1 mars och 31 december 2020.

Resultatet visar att dödligheten var som högst under våren 2020. I mars avled 25 procent av patienterna med covid-19 inom 60 dagar efter inskrivning på sjukhus. Därefter sjönk dödligheten till cirka 10 procent under juli–september. Det bedöms bland annat bero på att kunskapen om den nya sjukdomen ökade, behandlingsmetoderna förbättrades och belastningen på sjukvården minskade.

– En tydlig faktor är att sjukvården har lärt sig behandla covid-19. En sjukdom som för drygt ett år sedan var helt okänd, sa Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, på en pressträff på tisdagen.

Men i slutet av året steg dödligheten igen till cirka 20 procent. Ökningen kvarstår i alla åldersgrupper även när man tagit hänsyn till bland annat kön, samsjuklighet, socioekonomi och födelseland, enligt Socialstyrelsen.

– De som sjukhusvårdades under andra vågen var i och för sig äldre och sjukare än under första vågen. Men när vi korrigerar statistiskt för det kvarstår ändå en ökning av dödligheten som inte förklaras av de faktorerna, sa Thomas Lindén.

Varför dödligheten ökade på nytt har forskarna ännu inget säkert svar på. Rekommendationen för standardbehandling hade inte ändrats och de nya virusvarianterna hade ännu inte fått ordentligt fäste i Sverige. Huvudteorin är i stället att trycket på sjukvården blev för högt och därför ledde till sämre överlevnad hos patienterna. Den ökade dödligheten sammanföll med en ökad smittspridning och ett ökat antal sjukhusinläggningar.

– Vår troligaste förklaring är att sjukvårdens belastning påverkar möjligheten att rädda liv. Att sjukvården inte hur långt som helst kan kompensera för att man får fler patienter att ta hand om helt enkelt, sa Thomas Lindén som gav transporter av svårt sjuka patienter och ovan personal som exempel på riskmoment sjukvården tvingas använda sig av när pressen blir för stor.

– Det här belyser ytterligare värdet av att vi alla gör vad vi kan för att platta ut kurvan för att sjukvården ska få en bättre chans att ta hand om dem som blir så svårt sjuka i covid-19 att de behöver sjukhusvård, tillade Thomas Lindén.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta att undersöka vad som ligger bakom skillnaderna i dödlighet som kommit fram i studien samt följa utvecklingen i den tredje vågen.