Regionstyrelsen i Västra Götaland har klubbat igenom ett dokument om hälso- och sjukvårdens utbud och lokalisering i framtiden. Där lyfts en omställning till nära vård fram, liksom att det ska finnas minst en vårdcentral i varje kommun.
Den vård som behövs ofta ska finnas nära invånarna, och om det går ekonomiskt och kompetensmässigt ska den bedrivas lokalt. Men om det behövs för att säkra kvaliteten ska viss vård koncentreras till färre platser.
En princip i regionens inriktning är »digitalt först och fysiskt om det behövs«. Den vanligaste ingången i vården ska vara digital, något som i dokumentet beskrivs som »vårdens reseplanerare« som ska hjälpa invånarna att hitta rätt.
Digital vård förväntas dessutom bland annat leda till ökade möjligheter till egenvård, bättre tillgänglighet, och mer jämlik vård.
Men läkarföreningen och de andra fackförbunden i vården är tveksamma.
– Vi ser ju att den digitala resan vi gjort under pandemin har varit väldigt bra på många sätt och vis. Men vi ser att det ibland nästan finns en övertro på att det digitala ska lösa allt möjligt, säger Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalands läkarförening.
Hon påpekar att det kan vara en stor fördel för patienterna att slippa lägga tid på resor. Men för läkarna blir det ingen större tidsvinst. Dessutom finns risk för dubbeljobb.
– Med vissa besök vet man att det kommer att kräva en fysisk undersökning ändå, och då är kanske inte »digitalt först« rätt sätt att använda resurserna.
Kommunal, Ledarna, Saco, Vision och Vårdförbundet har i en gemensam skrivelse flera invändningar till dokumentet och förklarar sig oenig med regionstyrelsen som antagit det.
Det gäller bland annat att en digital prioritering skulle leda till större möjligheter till egenvård. Där tycker de att nätläkarverksamheterna, inklusive regionens egen, snarare pekar på motsatsen.
– Man ser inte någon avlastning i den fysiska vården. Var är vinsten i det? Eller är det bara en ökad vårdkonsumtion? säger Emelie Hultberg.
Västra Götalandsregionen vill också förbättra tillgängligheten med längre öppettider och kortare väntetider, vilket främst gäller vård- och jourcentraler. Eventuellt ska det utredas om det ska ställas hårdare krav eller om det behövs någon form av stimulerande åtgärd för längre öppettider.
Det är en punkt Emelie Hultberg gärna kommenterar:
– Det resulterar inte i en ökad tillgänglighet så länge det är samma personalstyrka som ska bemanna de utökade öppettiderna. I så fall blir det bara utspätt – en sämre tillgänglighet på andra tidpunkter.
Trots att facken är oeniga med regionstyrelsen, är de positiva till huvuddragen. Och Emelie Hultberg tror att inriktningen kan utmynna i något bra i framtiden.
– Kan man i implementeringen av det här jobba vidare tillsammans med fackliga företrädare och verksamhetsföreträdare på ett bra sätt, kan man som med allt förändringsarbete få mycket att fungera bra.
Regionens beslut, tjänsteutlåtandet bakom det samt fackförbundens kritik finns att läsa bland Västra Götalandsregionens beslutshandlingar.
(uppdaterad 2021-04-27)
