I februari fattade politikerna i Västra Götalandsregionen med bred politisk uppslutning ett beslut om ny inriktning när det gäller digital utomlänsvård. Målet var att sluta betala de privata nätläkarbolagen, såsom Kry och Doktor 24, från och med nästa år.

Vårdvalsberedningen i Västra Götaland gav koncernkontoret i uppdrag att utreda de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för det. På onsdagen presenterade koncernkontoret en delrapport för vårdvalsberedningen, och den pekar på stora svårigheter att uppnå politikernas mål. Det verkar helt enkelt inte vara förenligt med lagen.

Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Foto: Peter Wahlström

– Ja, jag hade egentligen förväntat mig det. Jag tror det kan vara svårt utan nationell draghjälp i frågan, säger hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (L) till Läkartidningen efter vårdvalsberedningens möte.

Delrapporten understryker att hälso- och sjukvårdslagen samt patientlagen ger alla bosatta i Sverige »långtgående möjligheter att välja offentligfinansierad öppenvård var de vill«. Det innebär i sin tur att de kan välja nätläkarna om de så önskar.

Hälso- och sjukvårdslagen anger också att det är upp till regionerna att komma överens om nivåer för ersättning mellan patienternas hemregion och den region där vårdgivaren är aktiv. När det gäller nätläkarna är det ofta Sörmland. Nivåerna regleras i riksavtalet mellan regionerna och av prislistor för utomlänsvård i sjukvårdsregionerna.

För att uppnå de västgötska politikernas mål att helt stoppa betalningarna till nätläkarbolagen skulle antingen lagstiftningen eller riksavtalet mellan regionerna och de tillhörande prislistorna, behöva ändras.

Det är en tolkning som Jonas Andersson »kanske« håller med om.

– Frågan är – som jag ändå resonerar – om en digital kontakt är den typ av öppenvårdsbesök som avses i hälso- sjukvårdslagen och i patientlagen.

– Om det måste till en lagändring, eller om det kan räcka med en förordning eller en tolkning av statsmakten, det vet jag inte.

Är det något som ni vill arbeta för?

– Om det är den säkraste vägen för att komma framåt, tyder mycket på att det finns ett intresse från många regioner att vilja driva på statsmakten. Och vi har ju våra kompisar bland riksdagsledarmötena, så det är klart vi kan driva på i den riktningen.

Så du har inte gett upp tanken att inte betala till nätläkarna?

– Verkligen inte.

Men delrapporten öppnar också för ett »mildare« politiskt mål: att regionen minskar utflödet av pengar till nätläkarbolagen. Det skulle till exempel kunna göras genom att regionen »på olika sätt ökar krav och incitament för befintliga vårdcentraler inom vårdval vårdcentral att kraftigt öka sina digitala vårdtjänster, så att fler patienter kan få sin digitala vård av utförare inom Västra Götalandsregionen«, skriver rapportförfattarna.

– Det är ju vad vi vill göra. Vi avser höja kraven på våra vårdgivare i vårdvalet att de ska tillhandahålla möjlighet till digitala besök på en helt annan nivå än man gör i dagsläget, säger Jonas Andersson och fortsätter:

– Och då vill vi använda de pengar vi i dag betalar nätläkarbolagen för att möjliggöra en förstärkning av resurserna på vårdcentralerna.

Men han påpekar också att det inte bara är en ekonomisk fråga. Det handlar också om kvaliteten, som han tycker blir bättre om regionen självt tar hand om de digitala besöken.

– Grundproblemet är inte att vi saknar pengar, utan hur vi använder tjänsten – om vi kan skapa kontinuitet och mer sammanhållen vård.

 

Läs även:

Även Region Norrbotten vill sluta betala till nätläkarna

Västra Götaland vill sluta betala för privata nätläkare

Gotland utreder ersättningsstopp för privata nätläkare

Snabb ökning av regionernas kostnader för nätläkare

SKR: Vi tittar på nya modeller för ersättningen till nätläkare