Distriktsläkarföreningen i Stockholm har gjort en analys som utgår från den budgetmall som de regiondriva husläkarmottagningarna i Stockholm använder för sitt budgetarbete.
Slutsatsen är att de ekonomiska förutsättningarna för att erbjuda fast läkare stadigt blivit sämre och att situationen är orsakad av en urholkad budget för husläkarmottagningarna.
Modellen utgår från en generisk husläkarmottagning med 10 000 listade patienter.
2011 räckte de ekonomiska ramarna till att anställa en distriktsläkare per 1 600 patienter. Tio år senare har antalet patienter som varje läkare måste ansvara för ökat till över 2 200.
Andelen distriktsläkare har också minskat, från 32 procent av de anställda 2011 till 18 procent i år.
Enligt föreningens beräkningar skulle regionen behöva öka ersättningen med 10 procent, eller 600 miljoner kronor, för att husläkarmottagningarna ska nå 1 500 patienter per distriktsläkare.
– Vi märker att det blir färre distriktsläkare på våra vårdcentraler. Den här analysen visar att det inte är en enskild vårdcentrals problem och att den upplevelse och känsla vi har stämmer, säger Ylva Sandström, ordförande för DLF Stockholm.
Hon framhåller också att budgetförstärkningen på 10 procent som krävs för att nå till 1 500 patienter per distriktsläkare förutsätter att det inte läggs nya uppdrag på verksamheterna.
– 600 miljoner kan låta mycket, men Region Stockholm är en jätteregion med en fjärdedel av Sveriges befolkning eller så. Man kan ju jämföra med att nätläkarna kostar regionerna 900 miljoner per år om man vill sätta lite proportion på siffran.
I regionens budget för 2021 är uppräkningen för husläkarverksamheterna i Stockholm 3 procent.
– Det är en uppräkning som ungefär motsvarar kostnadsutvecklingen. Det är ju inget tillskott. Det kommer inte att ändra den här verkligheten, säger Ylva Sandström.
Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, menar att regionen har skjutit till mycket pengar till primärvården de senaste åren.
– Vi har gjort stora ekonomiska tillskott, en miljard sedan 2016. Det är en kraftig ökning. Vi ser ju ett behov av fler specialister i allmänmedicin och vi gör stora satsningar på ST-blocken, säger Anna Starbrink.
Hon anser också att det inte är helt relevant att jämföra situationen nu med hur det såg ut 2011.
– Jag tycker inte att den här beräkningsmodellen som kom till 2011 när vårdvalssystemet var helt nytt är riktigt relevant att förhålla sig till i dag. Det har tillkommit många andra funktioner på vårdcentralerna med fysioterapeuter, kuratorer och psykologer. Arbetet har ställts om och digitaliseringen har hänt.
Samtidigt konstaterar hon att en uppräkning på 3 procent inte kommer att räcka för att nå regeringens och Sveriges Kommuners och regioners mål om att hälften av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt vid utgången av 2022.
– Nej, vi kommer behöva utöka och förstärka budgeten för husläkarmottagningarna. I den blågröna koalitionen är vi överens om att det är vår inriktning. 3 procent ska väl sättas i relation till att akutsjukhusen fick 1,5 procent.
(uppdaterad 2021-05-12)
