»En del frågar vad BT är när de ser min namnskylt«

Flera regioner, som Östergötland, Sörmland, Dalarna och Värmland, har sedan tidigare testat sitt tänkta BT-upplägg. Sedan februari har Region Skåne en BT-pilotverksamhet med åtta läkare, som ska pågå i ett år.

– Vi tyckte det var bra med en pilot nu innan det är skarpt läge, så att vi har möjlighet att skruva lite på detta samtidigt som vi erbjuder gruppen som inte riktigt kommer in på en AT eller ST den här möjligheten, säger Caroline Mellberg, som är regional chef för BT-läkarna.

Egentligen var tanken att rekrytera sex underläkare till BT-piloten, men det blev åtta stycken som är uppdelade på tre akutsjukhus i Skåne.

Caroline Mellberg beskriver Skåne som »snabba på bollen« med att fatta beslut om bastjänstgöringen.

– Regionen såg till att det blev en BT-organisation, sköt till pengar och – kanske viktigast av allt – mandat för att genomföra BT. I andra regioner har man haft svårare att bestämma var BT ska ligga organisatoriskt, hur det ska se ut och vem som ska betala.

Hon var orolig över att de sökande skulle ha bristande språkliga kunskaper eller medicinska kunskapsluckor. Men så har det inte alls blivit.

– Jag har haft en farhåga att BT ska få dåligt rykte och att verksamheterna ska känna att det krävs för mycket jobb att ta emot BT-läkare. Jag vill inte att det ska bli ett A- och B-lag, att AT ska ses som bättre än BT. Men så känner jag inte alls nu när piloten är i gång, säger hon.

Rapporterna från verksamheterna har varit positiva sedan piloten startat.

– BT-läkarna har överträffat mina förväntningar. De har en helt annan personlig mognad jämfört med de AT-läkare som jag har rekryterat. Och jag känner heller ingen oro alls för deras teoretiska kunskaper, säger Caroline Mellberg.

Bland de 24 som sökte BT-piloten fanns både svenskar med europeisk utbildning och utländska läkare. Av de åtta som rekryterades är en norsk och en tysk. De övriga är svenskar. En del hade ganska mycket erfarenhet sedan tidigare, medan ett par nyligen examinerats.

– I Region Skåne har vi inga rekryteringsproblem. Vi har ofta många sökande. Det är ett privilegium och innebär också att gruppen med utländsk bakgrund som har språkproblem försvinner i konkurrensen, säger Caroline Mellberg.

Bland de åtta finns svenska Heddia Edan, som är utbildad i Slovakien, och Elias Schoenwandt från Tyskland. Han har utbildat sig i hemlandet, förutom det sista teoretiska läsåret då han var utbytesstudent i Uppsala. Där finputsade han den svenska han lärt sig genom kvällskurser hemma i Tyskland.

– Jag blev lite fascinerad av Sverige. Jag hörde också att det är bättre villkor för svenska läkare och ville pröva på det och trivdes väldigt bra i Uppsala.

Efter sin läkarexamen återvände Elias Schoenwandt till Sverige, där han bland annat har arbetat som vikarierande underläkare på medicinkliniken i Nyköping.

– När jag såg annonsen om BT i Skåne tänkte jag att det skulle passa mig bra. Jag har vänner i Öresundsområdet, och det är lätt att resa till Tyskland från Skåne.

Heddia Edan, som tog examen förra året, var inställd på att behöva göra BT. När starten sköts fram ett år blev hon besviken. Därför passade BT-piloten henne bra.

– Jag har faktiskt inte så bråttom att få en ST. Jag vill få lite mer kött på benen, prova en massa för att känna av vad jag vill satsa på.

Hon och Elias Schoenwandt har hunnit tjänstgöra på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund samt på internmedicinska avdelningar. De har blivit väl bemötta och fått en hel del nyfikna frågor både från övrig personal och från patienter.

– En del frågar vad BT står för när de ser min namnskylt, säger Elias Schoenwandt.

Hittills är de nöjda.

– Jag är supernöjd. Alla har varit bra förberedda och placeringarna har varit väldigt bra, säger Heddia Edan.

Elias Schoenwandts enda invändning är att BT-organisationen framöver bör ha bättre beredskap för att lösa administrativa problem kring utländska läkare. För hans del blev det problem med läkemedelsförskrivning i början eftersom det dröjde längre att få ett svenskt personnummer än en svensk läkarlegitimation.

Utbildningen är förlagd med tre månader i somatisk vård, tre månader inom psykiatrin och sex månader inom primärvården. Det innebär att BT-läkarna i Skåne gör halva bastjänstgöringen inom primärvården.

– Det är trångt hos oss i primärvården, samtidigt som de kanske har svårast att rekrytera. För att lägga ner tid och kraft på detta vill de ha BT-läkare hos sig så länge att de även kan få ut något av dem, säger Caroline Mellberg.

I september börjar de första 12 läkarna bastjänstgöring i Skåne i skarpt läge. Regionen kommer att ha totalt 24 BT-läkare per år, uppdelat på två omgångar. Enligt Caroline Mellberg är den största utmaningen att få verksamheterna att förstå vad en BT-läkare är och vilka skillnader som finns mellan de tre ST-förordningarna (2008, 2015 och 2021) som kommer att löpa parallellt de kommande åren.

– För en schemaläggare kan det till exempel bli många frågor om vad som är skillnaden på AT och BT och om personen kan gå i jourlinjen eller inte. Det kommer nog att bli rörigt de första åren. Men sedan kommer BT att vara en naturlig del, precis som AT.

I Tyskland är läkarutbildningen sexårig och leder till legitimation. Det sista året är helt kliniskt. Någon bastjänstgöring efter legitimation finns däremot inte. Elias Schoenwandt tycker att det nya svenska systemet med BT är bra.

– Det känns som en tryggare övergång från det teoretiska till det praktiska. I Tyskland gör man ST direkt. Jag har sett hur några av mina studievänner kastades in i verksamheten på en gång när de blev legitimerade och fick ta hand om tio patienter direkt.

Läs även: Trevande start för läkarnas bastjänstgöring

Tuffa löneförhandlingar om BT väntas

Utredaren Jens Schollin: »Det var viktigt att inte göra en mini-AT«