Studien baseras på uppgifter från Nationella prostatacancerregistret. Resultatet visar att 36 procent färre män fick diagnosen prostatacancer under perioden mars–juni 2020, jämfört med motsvarade period under de tre föregående åren. Störst skillnad sågs hos män över 75 år, där minskningen var 51 procent.

– Vilken inverkan nedgången kommer att ha på prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad under 2020 beror nu till del på om vården får chans att »hinna ikapp« att diagnostisera dem. Eftersom prostatacancer utvecklas långsamt är det rimligt att tro att en viss försening kommer att ha en liten effekt, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala universitet och registerhållare för Nationella prostatacancerregistret, i ett pressmeddelande.

Samtidigt visar studien att det inte skedde någon förändring i hur många män som opererades för prostatacancer. Enligt forskarna kan det delvis förklaras med att vårdköer kunde kortas när färre diagnoser ställdes. Antalet män som fick radikal strålbehandling mot prostatacancern var till och med 32 procent högre än tidigare år.

– Vår studie tyder på att svensk sjukvård prioriterade behandling av cancer under pandemin och att prostatacancervården i Sverige påverkades mindre av pandemin jämfört med vad som rapporterats från andra länder i Europa, säger Pär Stattin.

Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.